Imorgon körde allvaret igång! Ringrostig efter 1,5 års föräldraledighet. Startar veckan med massor av läsning, har minst sagt en del att sätta mig in i. Då passar väl en gigantisk tekopp bra? Denna fina hittade jag på loppis i våras. Tydligen av märket Sango "Splash" om det säger er något?
Minns inte riktigt hur länge det pågått nu. På grund av en pandemi uppmanas de som kan att arbeta hemifrån. Det fungerar oväntat bra. Idag hade vi heldagskonferens för avdelningens ledningsgrupp över Skype. Att slippa onödigt resande ger mer tid att mysa med både barnen och husdjuren.
Nu har jag och resten av familjen arbetat hemma eller varit hemma från skolan till och från i över tre veckor som följd av restriktioner i anslutning till pandemin. Förutom jobbet snickrar jag på ett hönshus på hjul och drar upp plantor för årets odlingar, och jag har uppenbart inte orkat städa undan mellan alla aktiviteter. Bordet är fullt med jobbgrejer och saker min hund ger mig när hon har tråkigt. Golvet är fullt av verktyg. Avställningsytor är fulla av plantor.
Arbetar med planering denna veckan. Igår och i förrgår mötte jag upp kollegan och tog en långpromenad till jobbet, pratade mål och utmaningar, diskuterade strategier och betade av admininistrativa uppgifter. Idag sitter vi båda hemifrån. Har egentligen bara haft litet över två veckors semester, men att slippa de flesta resorna till och från jobbet i rusningstrafik och att det är färre aktiviteter att stressa mellan har lett till att jag känner mig utvilad ändå. En udda tid det här.
Jag tog bilden för att den var väldigt verklig, nära inpå och visar även vardagen. Det är en man som står på en stege och försöker fixa något. JAg tycker det är en samtidsbild för den visar hur vardagen och arbetet fungerar idag, om 20 år kanske detta typ av arbete har ersatts med robotar. Vem vet.
Eftersom mitt arbete emellanåt kräver att jag fysiskt befinner mig på arbetsplatsen trots rådande Corona-situation så är jag idag på jobbet. Här är en grej jag INTE saknar med jobbet. Blaskigt, surt jobbkaffe
Emmy och Manfred trycker en litografi i snällpressen Johanna på Litografiska Museet - min arbetsplats. Emmy representerar den unga generationen av konstnärer som har upptäckt tjusningen med ett gammalt hantverk, litografi, och älskar det.
På väg till jobbet, längtar efter att se Årstavikens blå glittrande vatten och gröna träd längs sidorna. Men idag är det -17 grader och isen ligger tjock förutom där isbrytaren har åkt.
Hur många har besökt en boplats för hemlösa omärkligt lagd i någon dold skogsdunge? Kanske gömd i ett myller av vägviadukter eller i en bergsskreva uppe i Tantolundens brantaste stup? Den här boplatsen byggdes upp under två års tid. Vinter som sommar bodde det människor här. När de inte var där på några dagar blev det först plundrat, sedan rev myndigheterna det. Polarna byggde upp det igen. Då planade myndigheterna ut lägret med bulldozers. Det var ju inne ett tag för myndigheterna att riva dessa läger. Mina tankar snuddar ibland vid indianer och övriga minoritetsbefolkningar. Dessa grabbar är ursvenskar! Och får vara med om det här! Peter sa med gråten i halsen: »Dom river mitt hem.« När jag första gången besökte detta nu rivna läger, berättade Peter att han lyckats hålla värmen denna snöiga vinter. Ni minns väl hur snöiga och kalla dom två senaste vintrarna varit? Peter log med hela ansiktet när han plockade fram sin termometer och den visade på över 15 plus. Efter den sista rivningen drog han. Nån stackare gjorde ett sista tappert försök att bygga upp nånting med ingenting. Att den svenska flaggan hänger längst ner är nog en tillfällighet.
Jordbrodammen vid Bogesund är anlagd för att förse en golfbana med vatten. Fastän björkarna har dött när de dränktes, har sjöfågel tagit sin tillflykt hit. De dyker, skränar och bråkar med varandra. En oas, ett andrum för den som har tid att stanna en stund.
På sommaren så önskar jag mig jordgubbar varje dag, men det är svårt när man är isolerad. Beställer man mat på nätet vet man inte vad man får. Idag så hjälpte en volontär oss att stödhandla. På listan var jordgubbar, men bara om de var fina. De var perfekta.
Julafton 2020 blev inte som andra jular. Vi höll oss till rekommendationerna och firade med oss själva. Middagen serverades på soffbordet med Disney som sällskap. En lugn och rätt avkopplande julafton.
Vi brukar vara i Norge över jul och nyår, men julen 2020 var vi hemma i Saltsjö-Boo. På kvällen när middagen var uppäten och klapparna utdelade kopplade vi upp oss med familjen i Norge och USA.
Mamma gjorde alltid så fina jular för oss när jag var barn, så i år så gör jag allt jag kan. Mamma får massor av paket. En del är överraskningar, en del är saker hon tidigare bett mig köpa, handkräm, parfym, strumpor och tvål,men allt är sånt jag vet hon behöver. Hon är så fin i sin röda jumper och tomteörhängen.
Här har vi ett julbord på julafton. Det är framdukat och klart att sätta sig. Det är prinskorv, köttbullar, rödbetssallad, kokt potatis, hemmagjord inlagd sill, ägghalvor, skinka, räkomelett, ost, must, senap, julknäcke, annat bröd, bregott, julöl mm. Adventsstjärnorna lyser i fönstret och stearinljusen är tända. En blommande amaryllis står på fönsterbrädan. Vi är hos min mamma denna jul.
Bergshamra är en av åtta stadsdelar i Solna. Här finns fler föreningar och aktiva människor än i de övriga. En tradition som började förra året är att Bergshamra för Alla bjuder den som vill komma med egen mat och dryck och en inslagen julklapp för Max 20kr. Sen äter vi tillsammans, sjunger och dansar ringdans. Igår var vi 50 personer fördelade på fyra generationer.
Juletid 5 januari 2021. Julgardiner uppe och apelsin med nejlikor. Det närmaste jag kan tänka mig i jultider. Inte alls förtjust i julen! Har ett svårt minne som har följt mig sedan 24 års ålder.
Julen är stulen. Ingen julefrid. Sorg. Oro o strid. Betlehems kyrka firar inte. Barn dödas i tusentals. Jag kommer inte fira i år. Selfie fotograferad med grinchfilter. Jag har min samiska sjal på mig, och en rotslöjdsbrosch. Tagen på tunnelbanan.
På jul har vi ofta ett gottebord. I år valde vi bort struvor och klenäter. Från vänster ett fruktfat, Bräutugams marsipangris, marsipanladans kaffemarsipan, chokladbollsgranar, praliner, hemlagad kola och en kanellängd. I bakgrunden en pepparkakspaviljong men den får ingen äta på innan julgransplundringen!
Detta år kunde vi inte vara inomhus, istället ägnade vi oss åt nya lekar som vi aldrig tidigare hade lekt. Bland annat skulle barnen lösa gåtor för att kunna öppna en väska fylld med olika julmasker. Här har jag fått på mig en tomtemask. Kul för allt var nytt och spännande, men kallt.
Julgranen är köpt vid Gullmarsplan. Kostade kanske ca 200 kr, minns ej. Pyntad med glitter, kulor, belysning, tomtar. Julklapp ligger under granen och granen står i vardagsrummet. Nu i efterhand tycker jag att det borde kläs lite mer med pynt.
Min syster Birgitta har alltid klätt granen till första advent och där kan vi sitta och titta på våra föräldrars pynt och prata barndomsminnen. Det är en av julens traditioner som ger oss julstämning.
Många är ute och julhandlar i Gamla stan denna 1:a advent. Den första julstämningen börjar infinna sig. På Skeppsbron är det styv kuling men i gränder är det någorlunda lä.
Skolan har lov. På jullovet brukar vi försöka umgås och röra på oss. I år har kommunen stängt alla badhus och all allmänhetens åkning, till och med på den jättelika bandybanan för att minska spridningen av Covid 19. Det blir därför hundpromenader, sällskapsspel och väldigt mycket skärmtid för barnen på årets lov.
Julmarknad på Stortorget i Gamla stan. Stockholms äldsta julmarknad som har funnits i snart 100 år. Bilden är tagen 1:a advent och det är många människor som är ute och handlar.
