Artiklar · Ett objekt · Samtidsbild

Hötorget 22 dec 2013

Vallentuna

Aspudden 2003

Giraffkranen

Giraffkranen på Beckholmen. Kranen är från början av 1900-talet. Från början var de 2 stycken. 1988 målades de om till giraffer efter en idé av konstnären Tor Svae. Läste just att den står i vägen nu när Beckholmen städas upp. Hoppas verkligen att den kan räddas.

Tappa inte sugen

På en stolpe vid Hörningsnäs i Grödinge hängde en napp och en karta med Alvedontabletter som någon hade tappat. På lappen står Tappa inte sugen för världen är redan full av tappade sugar. t.ex....

Maten väntar.

En sista kontroll innan gästerna kommer.

Gifta.

Äntligen gifta.

Färdiga för bröllopet.

Klädda och klar för avtåg till kyrkan.

Lång väntan.

Lång väntan på att allt är färdigt till bröllopet.

Förberedelse av bröllopet

Rastlös blivande man övervakar förberedelserna före bröllopet.

Bussar på kaj.

Bussar väntandes på passagerare från kryssaren Festival på Stadsgårdskajen.

Station Huvudsta.

Tåg inne på Huvudsta tunnelbanestation.

Östra station

Veterantåg

Hildings Bilverkstad

Markim

Graffiti i Huvudsta

Station Kungsträdgården.

Tunnelbanetåg vid slutstation Kungsträdgården.

Pizzeria i Vallentuna

Inför byggandet av trafikplatsen i Vallentuna rev man pizzerian i det hus som en gång varit Konsumbutik.

Cykling

Täby galopp

Snart kommer man att bygga bostäder här

Snövinter

Stadion.

Tunnelbanestation Stadion.

Östra station

Roslagsbananan

Bomkorsningen i Vallentuna innan den blev planfri

Vallentuna station

Roslagsbananan

Roslagsbanan

Vallentuna centrum

Banarbetare

Roslagsbanan i Vallentuna

Tåg över Årsta holmar.

Tåg passerar Årstabron över Årsta holmar.

Flisvärmeverket i Vallentuna

Klisterlappar

Vallentuna

Tåg och Liljeholmen.

Tåg på väg söderut på Årstabron. Liljeholmen i bakgrunden.

Centralen och Radisson

Tåg på Stockholms Central och med Hotell Radisson i bakgrunden.

Båt och tåg.

Båt vid Stadshuskajen och inkommande tåg på Norra Järnvägsbron.

Snart på väg.

Saltsjöbanan i väntan på att starta från Slussen.

Saltsjöbanan och Söderkåkar.

Saltsjöbanan på Londonviadukten passerar Söderkåkar.

Saltsjöbanan passerar Stadsgården.

Saltsjöbanan passerar Stadsgården en snöig vinterdag.

Henriksdals Station.

Saltsjöbanan vid Henriksdals station.

Arlanda Express.

Arlanda Express på Stockholm Central.

Saltsjöbanan i vinterskrud.

Saltsjöbanan passerar Londonviadukten. Bilden tagen från Fåfängan.

Pride 2012 - Sápmi pride - jag!

Detta är Pridetåget 2012, det var en svettigt varm dag. Vi samlades och gick tillsammans, samer från Stockholm och från övriga landet. Vi var som mest 15-20 personer. Jag gick i min kolt, den är i ylle och det var väldigt varmt men väldigt stärkande och roligt! Stolthet för pride, och för Sápmi.

Pride 2012 - Sápmi pride

Pride 2012 - Sápmi pride!

Samiska kontigenten i Pride 2012. Vi var som mest 15-20 personer, från Stockholm och från övriga Sápmi/Sábme. Det var en varm härlig dag.

Pride 2012 - Samer för Pride

Samiska delen i Pridedemonstrationen i Stockholm 2012. Vi var som mest ett femtontal. Själv gick jag iförd kolt, det var väldigt varmt. Queering Sápmi's representant Elfrida Bergman var med. Vi var många samer från Stockholm som gick i tåget.

Pride - 2012 - for Sápmi

Pride 2012 - jag gick med en samling samer för Pride - samlade genom ett facebook initiativ. Vi var som mest ett femtontal samer, med samiska flaggor och en särskild samisk/pride flagga för dagen till ära.

Från Alta till Gállok - seminarium

Denna bild är från paneldiskussionen vid seminariet "Från Alta till Gállok (Kallak) : Perspektiv på urfolk, motstånd, rättigheter och mänsklig säkerhet i Arktis – Sameland.27e november 2013, Solidaritetshuset, Stockholm , 18.30-20.30. Program18.30 Fika 18.45 Introduktion May-Britt Öhman19.00 Filmer om Gállok och Alta -protesterna. 19.30 Niillas Somby19.45 Hanna Sofie Utsi20.00 Paneldiskussion samt öppet för frågor. Moderator : Eva-Lotta Thunqvist, Centrum för Hälsa och Byggande, KTHDen 28 november hölls rättegångar gentemot tre aktivister i Gállok(Kallak) protesterna i Jokkmokk sommaren 2013. Mot bakgrund av detta organiserade M-B Öhman, forskningsledare för forskningsprojektet "Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier" (FORMAS, 2013-2016) ett seminarium med fokus på just urfolks motstånd mot koloniala övergrepp genom naturresursexploateringar.Det finns många likheter mellan Alta och Gállok (Kallak) protesterna. Det handlar om urfolks ifrågasättande av förstörelse av de marker och vatten som bebotts av samernas förfäder och mödrar sedan åtminstone senaste istiden, 10 000 år före existerande nationalstater etablerades. Samverkan med miljörörelsen och enskilda engagerade för natur är också en parallell. Folkeaksjonen mot utbygging av Alta-Kautokeinovassdraget inleddes 5 juli 1979 med passivt motstånd – civil olydnad - mot anläggningsarbetet då demonstranter satte sig på vägen ner för att hindra arbetsmaskinernas framfart. Detta fortsatte till mitten av oktober, då folk från hela landet rest dit för att delta, som mest deltog ca 2000 personer. 18 oktober 1980 reste en grupp samer tält framför Stortinget i Oslo och inledde en hungerstrejk. I januari 1981 sattes den ditintills största polisstyrkan i Norges historia (600 poliser, en tiondedel av landets polisstyrka) in för att avlägsna aktivister från anläggningsområdet i Stilla.Alta älven blev till slut utbyggd, men konflikten, upproret, ledde till en rad förändringar i norsk politik gentemot samer. Vad gäller det planerade gruvprojektet i direkt anslutning till lilla Lule älv, en redan vattenkraftreglerad älv med 10 procent av den totala årliga elproduktionen inom Sverige, så inleddes protesterna under hösten 2011, och en första manifestation skedde på Jokkmokks vintermarknad, februari 2012. Därefter har återkommande demonstrationer och manifestationer skett. Juridiska överklaganden av provbrytningstillstånd för det som kallas ”järnmalmsfyndigheten” har gjorts av enskilda, men avvisats av domstol. Berörda samebyar har på olika sätt försökt framhålla sina okränkbara rättigheter till betesområdena. Inget har hjälpt. I juni 2013 inleddes protestaktioner på plats i Gállok, och i juli deltog tillresta aktivister och lokalbefolkning i en aktion där de stoppade provbrytningen genom att klättra upp på maskiner, sätta sig på vägen, och bygga vägblockad på tillfartsvägen till provbrytningsområdet. Berörda samebyar, enskilda samer och även sametingsledamöter har deltagit i protesterna på olika sätt. Konstutställningar har funnits på plats i Gállok, och varit en del av aktionen. Prospekteringsföretaget JIMAB, har polisanmälts ett flertal tillfällen för överträdelser av gällande regler och miljöförstöring, men har än så länge inte dragits inför rätta. Däremot har aktivister som deltagit i den civila olydnaden, efter det att polisen tillkallats vid fem tillfällen, nu dragits inför rätta. Det finns många paralleller mellan Alta och Gállok. ”Alta” har blivit ett begrepp – där man hänvisar till att Gállok blir de svenska samernas Alta – med en förhoppning om förändring i svensk politik gentemot samer. I såväl Alta som i Gállok var (och är) de juridiska vägarna, med överklaganden från lokalbefolkning en svårframkomlig väg. Det krävs omfattande ekonomiska resurser för att ens ha möjlighet till juridiskt stöd, något som lokalbefolkning sällan har. Det krävs stor möjlighet att göra sin röst hörd, något som är svårt då detta sker i områden som inte självklart angår huvudstäderna. Alta och Gállok ligger i periferin, de är Norges respektives Sveriges naturresursområden, sedan hundratals år ansedda som staternas egna kolonier. Detta gäller än idag även om ordet ”koloni” inte längre används. I båda fallen är ingreppen stödda och pådrivna av nationalstaterna – genom deras majoriteter i parlamenten, Stortinget respektive Riksdagen. I båda fallen har aktivister tillresta från södra delarna av landet deltagit och gett sitt stöd och bidragit till att konflikterna satts på mediakartan.Detta seminarium har som syfte att utifrån en belysning av händelserna i Alta respektive Gállok diskutera kärnpunkten om vilka möjligheter urfolk har att hävda sina rättigheter till mark och vatten inom existerande nationalstater, och vad som är nödvändigt för att etablera ”human security” – eller på svenska ”mänsklig säkerhet” i dessa områden. Begreppet ”mänsklig säkerhet” etablerades av Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP, 1994). Med Hoogensen & Stuvøys (2006) utveckling av begreppet hamnar fokus på just människors - individers - säkerhet. Därmed inkluderas även olika individers agerande för att skapa säkerhet och de maktpositioner och det politiska beslutsfattande som har betydelse i förhållande till detta.Seminariet organiserades av:Fil.Dr May-Britt Öhman, Teknovetenskap, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala I samverkan med:Tekn. Dr. Eva-Lotta Thunqvist, Centrum för Hälsa och Byggande, (CHB), Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.Svenska Samernas Riksförbund, SSRStockholm SameföreningInbjudna föreläsare är:Niillas Somby, same, journalist, fotograf, författare, och en av de sju hungerstrejkande utanför Stortinget, Oslo, i Altaupproret. I mars 1982, när alla protester och demonstrationer visat sig lönlösa, när beslutet att bygga ut älven, gjorde tre män, varav Somby var en, ett sista desperat försök att stoppa utbyggnaden genom att försöka spränga en bro som var tillfartsväg för projektet. Deras kunskaper i sprängteknik var dock otillräckliga och bron stod kvar, medan Sombys arm var bortsprängd. Polisen omhändertog den bortsprängda armen som bevis. Somby själv flydde till Kanada där han blev adopterad av en First Nation familj. Av ytterligare intresse är att Sombys släkt deltog i Kautokeinoupproret 1852. Efter detta uppror avrättades Mons Somby, Niillas’ förfader, och Aslak Hetta, för uppror mot regeringen. Deras kroppar omhändertogs av ett statligt forskningsinstitut och deras huvuden behölls av anatomiska institutet i Oslo, i en samling av 900 samiska skallar. En radiodokumentär om Niillas Somby är gjord av NRK, ”Svart hånd, hvit snø”, av Birger Amundsen, första gången sänd 1995. http://www.nrk.no/programmer/radio/radiodokumentaren/1.7828813En dokumentärfilm om Nillas Sombys kamp för att återfå kvarlevorna efter sina samiska förfäder har gjorts av Paul-Anders Simma, ”Give us Our Skeletons!”, 1999 (released 2000)http://icarusfilms.com/new2000/giv.html Hanna Sofie Utsi, same, ledamot av Sametinget i Sverige, deltog i protesterna i Gállok 2013, Hanna Sofie Utsi, har sitt ursprung från Porjus och Sirgges Sameby. Släkten hennes är av staten tvångsförflyttad från Karesuando ner till Jokkmokks kommun i början på 1900-talet. Hon har sedan tonåren engagerat sig politiskt, först genom ungdomsorganisationen Sáminuorra och sedan 24 års ålder som folkvald politiker i Sametinget (MG), samt ledamot i Nämnden för Sameskolstyrelsen. Utsi har en Medicine kandidatexamen i Radiografi och arbetar som röntgensjuksköterska.Sommaren 2013 har hon varit en av dem som bott och kämpat för att marker och vatten i Gállok ska förbli gruvfritt. Bilder på henne när hon av polisen bärs iväg jojkande sändes ut över media och berörde många.

Protest mot gruvbubblan vid Riksdagen!

Vi samlades den 28e november 2013 för att visa vårt stöd för tre åtalade från Gállok - Kallak protesterna mot gruvexploateringen i Jokkmokk - Lule älv. Tre personer var åtalade för att de satt sig i vägen för prospekteringsföretaget JIMAB /Beowulf mining - och vägrade flytta på sig när polisen kom. Vi visade vårt stöd under en timme vid Riksbron - väl synliga från Riksdagshuset. Vi var ca 25 personer. Initiativet att samlas togs via en grupp på Facebook. Vi var både samer och icke-samer förenade i protest mot en vansinnig lagstiftning som tillåter total förstörelse av marker och vatten i hela Sverige och stöd till de som gör sitt yttersta för att stoppa detta vansinne.

Protest mot gruvbubblan!

Vi samlades den 28e november 2013 för att visa vårt stöd för tre åtalade från Gállok - Kallak protesterna mot gruvexploateringen i Jokkmokk - Lule älv. Tre personer var åtalade för att de satt sig i vägen för prospekteringsföretaget JIMAB /Beowulf mining - och vägrade flytta på sig när polisen kom. Vi visade vårt stöd under en timme vid Riksbron - väl synliga från Riksdagshuset. Vi var ca 25 personer. Initiativet att samlas togs via en grupp på Facebook. Vi var både samer och icke-samer förenade i protest mot en vansinnig lagstiftning som tillåter total förstörelse av marker och vatten i hela Sverige och stöd till de som gör sitt yttersta för att stoppa detta vansinne.

Vi är på TV!

Protesterna i Gállok - Kallak, sommaren - hösten 2013 - - har inte fått mycket mediauppmärksamhet men det börjar ta sig. Varje gång det syns något på TV från protesterna - så blir jag glad. Denna gång var det i "Sverige" med Sverker Olofsson - här i direkt med journalisten på plats i Gällivare, SVT1. Jag tog bilden med min mobilkamera från min tv-soffa i Stockholm. "Ändra minerallagen" står det på skylten bakom Sverker.

Protest mot gruvhets

Vi samlades den 28e november 2013 för att visa vårt stöd för tre åtalade från Gállok - Kallak protesterna mot gruvexploateringen i Jokkmokk - Lule älv. Tre personer var åtalade för att de satt sig i vägen för prospekteringsföretaget JIMAB /Beowulf mining - och vägrade flytta på sig när polisen kom. Vi visade vårt stöd under en timme vid Riksbron - väl synliga från Riksdagshuset. Vi var ca 25 personer. Initiativet att samlas togs via en grupp på Facebook. Vi var både samer och icke-samer förenade i protest mot en vansinnig lagstiftning som tillåter total förstörelse av marker och vatten i hela Sverige och stöd till de som gör sitt yttersta för att stoppa detta vansinne.

Saltsjöbanan.

Saltsjöbanan passerar över Londonviadukten mot Saltsjöbaden.Fotot taget från Fåfängan.

Idealen under ytan

Ett skyltfönster i stan. Vad representerar och kommunicerar de här skyltdockorna? Är det här ett ideal vi ska ha? För undermedvetet blir vi påverkade av att ständigt se sånt här omkring oss, men de här förvridna onaturliga kropparna ser ju rent ut sagt inte kloka ut.

Rädda Råstasjön

Från utställningen Rädda Råstasjön på Solna stadsbibliotek arrangerad av Föreningen Rädda Råstasjön. Råstasjön på gränsen mellan Solna och Sundbyberg riskerar naggas i kanterna av byggen. Besöksliggare och namninsamlingslista i förgrunden, där många engagerade skrivit. Jag med.

Studentflak

Stureplan

Götgatan

Götgatsbacken

Angarnsjöängen

Vallentuna. Här tänkte man bygga en jätteförort på 70-talet. Nu: naturreservat!

Bussterminalen i Liljeholmen

Liljeholmen

Liljeholmsbroarna

Loppmarknad

Hornstull

Loppmarknad

Långholmen

Från Observatoriekullen

Drottninggatan

Gamla Brogatan

Hågelby gård

Får på 4H-gården på Hågelby, Botkyrka. I bakgrunden Hågelbystallet där Hågelby stallförening har drivit verksamhet sedan 1996. I lokaltidningen kan man läsa att Stallföreningen nu är uppsagd på grund av bygget av nöjesparken. Många är ledsna, då man tycker att kommunen inte lever upp till sitt politiskt antagna program för idrott och sport, där främjande av tjejidrott ska ha hög prioritet.

Stockholms Stad.

En flygplan flyger över Stockholms stad!

Hågelbyparken

Folk

Bild tagen på väg in till Slussen! Här vissas Folk som går runt i Slussens Tunnelbanas vägar och ner för Slussen

Vardag i Stockholm.

Blandat Folk som går up och ner för gatorna i Slussens område!

Klockhuset, Hågelby

Kommunikation

Två av Stockholms inner trafik tåg ifrån och in till Staden Stockholm!

Stockholms Stad.

Bilden är tagen med systemkamera och är från väg Medborgarplatsen mot Slussen.

"En förlorad värld"

Kommunen planerar att omvandla området runt Hågelby gård till en stor nöjespark. Jag och många med mig känner oss otroligt sorgsna över att man förstör en sådan fin miljö i stället för att varsamt utveckla de kulturhistoriska värden som redan finns. Turerna har varit många. Allt bråk runt projektet har nu blivit en följetong i lokaltidningarna. Man undrar också i sitt stilla sinne hur mycket det här har kostat och kommer att kosta oss skattebetalare??