Vi köper godis t halloween, ser filmen Coco om de dödas dag och vi går till kyrkogården för att se och tända ljus. Allhelgonahelgen har blivit viktigare. Kanske med åldern. Kanske jag påminns mer med halloween strax före.
Den nya lobbyn i turebergshuset träder fram för att bli en samlingsplats och det första man möter när man kliver in i den nyrenoverade byggnaden när den öppnar.
Människor och bygd.
En grupp människor från Roslagsbro möttes för att tala om att skapa, dokumentera, fotografera, spara, intervjua och berätta.
Någon talar om kon som åkte på båten till Stockholm, någon om skitviken, någon om människor och någon om platser. Vi pratar om att dokumentera människor och bygd, skriva ner berättelser och göra dem tillgängliga för fler. Det bubblar av minnen när gruppen börjar tänka och prata med varandra. Det finns minnesglädje här. Vi pratar om fastigheter, byar, somrarnas barndomskompisar från Stockholm, laga skifte, affärer och bönhus. Vem minns vad, egentligen? Och, vem kan skriva ner berättelserna?
Har du en berättelse? Är du den som ska berätta, intervjua eller skriva? Vill du vara med och samla forna tiders sanning eller skrönor? Eller vill du hellre berätta om hur vår tid ser ut idag? Kanske är du den som vill gå till arkiven och forska kring människor och bygd. Eller är du en mästare på fotografier?
Hör av dig till anette.grinde@roslagensbokhandel.se eller titta in i bokhandeln vid Lilla torget i Norrtälje - om du - i stort eller smått - vill vara en del av berättandet.
*** foto av Anette Grinde, taget i bokhandeln beläget vid Lilla torget i Norrtälje. Samtalet rörde lokal historia om människor och trakt i Roslagsbro.
En helt vanlig #torsdag i #september #steriksgille #roslagsbroshembygdsförening talar vi om #lokalhistoria och #dokumentation av berättelser (12/9-24). Välkommen till #Kulturtorget #platsendärsamtalförs.
Det var länge sedan denna byggnad härbärgerade fordon med anknytning till Roslagsbanan. Nu lär lokstallet innehålla gamla vagnar som spändes bakom en häst. Dess framtid är oklar, den som lever får se.
Socialdistansering behöver inte betyda att vara ensam. Lördagsbrunch avnjuts via Facebookchat, med skvaller om nya och gamla relationer. Vem sa att inget händer bara för att man inte ses.
Lördagskväll, en mugg te, en ostmacka, en soffa, ett hem och frid i själen. Mer behövs inte för att må bra. I en tid när mycket handlar om att uppleva mycket och speciella saker så vill jag berätta att det vardagliga och till synes lilla är alldeles tillräckligt för att må bra.
Lördagspromenad på Riddarfjärden. Isen ligger, så många stockholmare och turister passar på att promenera och åka skridskor i solskenet den 14 februari 2026. Fin blank is under ett tunt puder av snö.
I samma stund vi diskuterar enorma tekniska utvecklingsmöjligheter härbärgerar äldre yrken och samhällen bredvid oss utan nämnvärt förändras på grund av geografiska förhållanden. Till viss del står tiden stilla och låter oss inse att mycket är rent historieberättande.
Sandhamnslotsen har varit verksam sedan 1200-talet ca och trots all modern teknik idag behövs daglig assistans för större fartyg genom Stockholmsskärgård.
Idag krattar vi inte. Idag blåser vi bort löven. Det för med sig oljud och föroreningar. Men så ser det ut. Här ser vi ett helt gäng lövblåsare. i Stureparken.
16 degrees and windy outside but the Swedish #lucia in the cathedral of Palma 2019 was just amazing 🕯 @ Catedral -Basílica De Santa Maria De Palma De Mallorca
Luftballonger är en vanlig syn på sommaren. Här är de nära husen i Johanneshov. De är helt ljudlösa men ibland dundrar det till när gaslågan sätts på. De är flygande reklampelare också kan man säga. Här är det 2 Nokia och någon med margarinreklam.Har själv inte åkt på någon tur men det verkar roligt.
Hörde hur det pyste ljudligt utanför fönstret. Alldeles ovanför mitt hus flög luftballongen hastigt förbi. Jag hann fånga den innan den försvann vidare över stans hustak.
Mamman jobbar hemma. Äldsta barnet har distansundervisning. Lunchen äter vi tillsammans. Pasta med vegetarisk färssås och foccaia från bageriet mitt emot. Sedan återgår vi till arbetet.
Ruben Holm, min kusin från LA, USA, lurade jag (Stig Holm t.h.) att följa med mej till en Taverna vid Baggensfjärden för Lunch! Han blev "lite" överraskadnär jag dukade upp!