Vinterbild från ön Öja med Landsorts fyr i bakgrunden. Vi gjorde en utflykt med båt från Ankarudden på fastlandet. Bodde i stuga på vandrarhemmet. Makalöst vackert.
Landsorts by. I bakgrunden syns lotsutkiken. Ett 25 m högt torn där det numera är vandrarhem och utkikstorn. På Landsort finns även en fågelstation där man ringmärker fåglar.
Vi gjorde en utflykt till Öja/Landsort dagarna efter nyår 2011. Bodde på vandrarhemmet. Det var otroligt vackert. Färjan från Ankarudden på fastlandet fungerade inte så vi och några fågelskådare fick åka en annan typ av båt (lotsbåt?) Hamnen i byn var islagd så vi sattes iland på södra delen av ön och blev skjutsade med bil upp till vandrarhemmet. Mycket fina stugor med all sorts bekvämlighet. En utflykt att rekommendera. En fantastisk plats med fin natur och vintergatans stjärnor som lyste upp hela kvällshimlen.
Under tiden som den nya terminalen för bussarna till Nacka och Värmdö byggs får resenärerna gå i en tillfällig tunnel till bussarna en bit bort på Stadsgården.
Vårat Manchuriska valnötsträd sträcker sina fingrar mot den blåa vårhimlen. Trädet är lika vackert utan blad som med. På våren när solen skiner får det ett silveraktigt skimmer över sig. På sommaren med blad blir det ett jätteparaply som ger både skugga och skydd mot regn.
En solig dag i januari hade äntligen isläget blivit så bra att det gick att åka långfärdsskridskor på sjön. Underbar svart kärnis på nästan hela sjön. Full säkerhetsutrustning förstås och sällskap.
Efter en längre tids kyla så har isen runt Stockholms öar frusit till glädje för många och kanske framförallt långfärdsskridskoåkarna.
Rätt teknik och utrustning gör att åkarna kan åka flera kilometer på några timmar och ända in till Gamla Stan.
Dessa två åkare är på väg runt Kungsholmen längs Barnhusviken.
Delicato, som gör damsugare för kaffetpausen, grundades av en Huddingebo som för sina vinster skapade Långsjöbo där äldre Huddingebor kan hyra en mindre lägenhet. Läget är vackert vid Långsjön som ligger mellan Stockhom och Huddinge kommuner. Detta komplex aär bara ena halva så att säga.
Gör en lasagne till familjen. Testar olika recept nu. Denna har aningen mindre ost i bechamelsåsen. Togs ändå väl emot men som en familjemedlem sa ”det kan aldrig bli för mycket ost”.
Skolbarnen har sommarlov, personalen semester. Bergholmsskolans skolgård i den öde sommarnatten står öppen för alla andra och för en fotografisk fantasi.
För att få rullstolen med hjälpmotor och ner för trapporna i porten måste Färdtjänsten använda trappklättrare, som chauffören sätter tillbaka på sin plats i bussen. Sedan blir min och stolens tur att rulla ombord.OBS fotodatum och tid är INTE inprogrammerade i kameran
Stressad småbarnsmamma som behövde få i sig något snabbt. Syftet med bilden är kanske att påminna mig om att planera bättre och få i mig ordentlig mat.
Man ska inte leka med maten, men får man göra det med efterrätten? Jag har köpt en liten chokladefterrätt och roar mig kungligt med att piffa upp den. Det blev väldigt gott. Under den här tiden av isolering så är det så viktigt att försöka sätta lite guldkant på vardagen.
Två flickor leker med en transportkärra på en gångväg på den bohusländska ön Gullholmen. Denna ö är helt bilfri. Det är förbjudet att framföra bil på ön."Längst västerut i den bohuslänska skärgården ligger denna bilfria ö. Till gullholmen kommer man med färja från tuvesvik, söder om ellös. En gångbro förbinder gullholmen med härmanö. På öarna bor omkring 200 invånare året runt och det finns nästan lika många fritidsboende. Gullholmen är ett av västkustens allra äldsta fiskelägen. Det lär ha bott människor här redan på 1200-talet. Under de stora sillperioderna på 1700- och 1800-talen växte samhället på ön och konservfabrik, salteri och segelmakeri tillkom. Man började använda kuttrar för fiske och fraktfart, vilket både skapade arbetstillfällen och gjorde gullholmen till ett skeppar- och fiskesamhälle. Efter första världskriget avtog fisket på grund av försämrad lönsamhet. Människorna sökte sig bort från öarna. Många hus såldes till sommargäster. Både skolan och konservfabriken lades ner. Många av de äldre husen blev bevarade och man kan lätt se skillnad på de små, enkla fiskestugorna och de stora pampiga sjökaptenshusen, dekorerade med träsniderier. Husen står tätt tillsammans, vilket beror på att gullholmen fram till 1999 var en så kallad kronoholme. Det innebar att marken ägdes av kronan, staten, och var fri att bygga på. Man lade ut slanor varhelst man ville bygga; hade ingen protesterat efter några veckors tid var det bara att sätta igång. På öns norra del är husen byggda nästan nere i vattnet. Här ligger stenstugan, som är ett av de äldsta husen på ön. Det är idag museum. Skepparhuset från 1800-talet är värt ett besök. Rummen och inventarierna står kvar i sitt ursprungliga skick och huset med tillhörande sjöbodar har blivit sjöfarts- och fiskemuseum. På härmanö är endast den östra sidan bebyggd. Resten av ön är ett av bohusläns största naturreservat, med en lummig sprickdal och en karg västsida. I norr ligger ulkhåleberget. Berget har delats i klyftor och är fyllt av gångar och grottor. Här har man också en vacker utsikt i söder mot käringön. I öster syns ellös och tuvesvik. Fortsätter man ännu längre söderut övergår vägen till en stig som leder ner till skållehus. Där finns det boplatslämningar från 1500-talet. Vidare leder stigen till härmanö huvud, med badplats och utkiksplats."[Text från websidan Bohuscharter.se]
Jag har valt platsen för att man kan leka där. Platsen är bra. Det finns många träd där och det finns massa med saker som man kan leka med. Det finns en klätterställning den ligger i Norsborg.
När Täby torg byggdes anlades en lekplats på torget. Torget invigdes 2015. 2022 revs lekplatsen efter önskemål från politik och lokala näringsidkare. Detta trots att lekplatsen var ett uppskattat inslag bland barn på besök i Täby centrum.
Lekplatsen bestod av gummikullar med en balansbana av gummistubbar och rostfria stålrör som barnen kunde krypa och rutscha i.
En tur till hamburgerställe. Under Covid-pandemin får barn inte leka i lekpark. De ser kryssade bord, lär sig allt om handsprit. Deras år under pandemin kan de senare berätta om för sina eventuella avkommor – Jag minns när...
Bilden är tagen i vår trädgård efter ett överraskande snöfall i mitten av april. Lekstugan byggde min man åt vår dotter. Hon valde själv färgen - "lilarosa", hennes favoritfärg.
Jag promenerade på kvällen med min vän Leo. Just när han vände sig om tog jag en bild med blixt. Trots att den är oskarp tycker jag att det är ett fint ögonblick precis innan han är medveten om kameran.
