28/2-25. Torsdag.
Minus 4. Vindstilla. Frostigt. Solen stiger sakta. Det är vackert.
Ett ensamt rådjur vandrar på ängen strax intill St Eriks Gilles hembygdsgård Labacken. Det är stillsamt i byn. Vildsvinen närmar sig. Det är bökat i närheten, men föreningens stängsel håller grisarna på håll.
Plats: Labacken, Övra Söderbyvägen 24, 761 75 Norrtälje,
Ägare: Roslagsbros hembygdsförening, St Eriks Gille.
Foto: Anette Grinde
Labacken - St Erik Gille, Roslagsbros hembygdsförenings hembygdsgård - åter utan snö. Föreningsfolket har arbetskvällar på måndagar då de ordnar med byggnader, inventarier och natur tillhörande fastigheten. (Denna bild fotograferad i morgontid).
Bild av ladulängan och ut mot grindstolparna vid Labacken. Vägen utanför är Övra Söderbyvägen, Övra Söderby, Roslagsbro, Norrtälje. Hembygdsgården Labacken ägs av St Eriks Gille - Roslagsbros hembygdsförening, Norrtälje. Gården erhölls som gåva i mitten av 1980-talet och har renoverats med i huvudsak ideella krafter. De har aktiviteter sommartid. Vid midsommar arrangeras en stor midsommarfest, som drar stora mängder besökare som vill dansa, gå tipsrunda, fika i trädgården, se gamla ting som sparats, titta på det gamla huset och fiska i fiskdammen. Människor kommer från när och fjärran, med traktor och skrinda, fina bilar eller vandrande längs vägen. Ängarna runt omkring slås några dagar innan för att besökarna ska kunna parkera. Någon skänker björkar för att dekorera kring husen och några plockar blomster och grönt för att kunna dekorera midsommarstången. Allt görs med ideell kraft och gemensamt intresse. I april är det tomt på gården, men snart börjar föreningsmedlemmarna putsa och feja för att ställa i ordning till sommarens evenemang.
Fredag 21 juni 2024 är det midsommarafton. Då firar vi på Labacken, Övra Söderbyvägen 24 i Roslagsbro. Labacken är St Eriks Gilles (Roslagsbros hembygdsförenings) hembygdsgård. Där finns fika, midsommarstång, musik, dans, tipsrunda och andra festligheter.
Föreningsfolket jobbar hårt för gårdens väl. Det är det gamla gänget, men också några nya. Vi ser fram emot nya intresserade, som gärna vill vara med i arbetet med föreningen och gården. Har vi frågat runt i bygden om nytillkommet byfolk vill eller kan vara med och hjälpa till? Föreningen har arbetskvällar på måndagar under maj och juni. Då ska rabatter rensas, gräs klippas, diken ansas, färg och tjära fästas på mjölkpallar, grindar och byggnader, golv torkas, fönster putsas, kaffevagnen iordningställas, med mera, med mera. Det är många uppgifter som ska göras, samma som i fjol och lika nästa år igen. Vem har listan över allt som ska göras? Ska vi ha lotteri i år? Eller kanske en auktion? Vem tar mikrofonen och berättar om föreningen? Hur många ska bära folkdräkter under festen? Får man det? Kan man det? Vem ska sjunga och vem ska dansa? Vem sköter tekniken?
När ska äppelträden ansas? Vem stänger grinden? Är parkeringsängarna slagna? Vem gör det? Vem kör bort soporna när alla gått hem? Kommer vi ihåg att sortera bort burkarna så att de kan pantas? Har någon koll på elen till vildsvinsstängslet? Ska stängslet tas bort innan festen? Vem gör det? Vem har koll på trimmern, finns det snören kvar? Var står kaffekokaren? Eller kör vi bara med pulverkaffe? När ska vi klä granen, nej, förlåt nu är det ju midsommarstången som ska kläs. Vilka plockar blomster? Var och när gör vi det?
Vem drog ut sladden till frysen, så att vi måste baka om igen? (Nej, det har ingen gjort här, men det har hänt i andra kvarter. Allt är klart! Frysen fryser bakverken, som vanligt.)
Oj, snart är det dags. Det är bara några veckor sedan det kändes hopplöst långt borta och nu är den stora dagen snart här.
Varför firar vi midsommar, egentligen?
Oavsett skäl, så är det på Labacken vi ses, eller hur?
En grupp människor från några av Roslagens (24) hembygdsföreningar möttes för att tala om samverkan och nätverkande, men också om året - eller sommarsäsongen - som gått, om folkdräkt och folklig dräkt och vad som kommer av vad eller inte. Det är fantastiskt att mötas, människor och föreningar emellan. Tack.
Vi pratade om vilka som är hembygdsföreningarnas målgrupp och varför. Hur förhåller vi oss till dem och vad gör vi för att de ska hitta till oss?
Vi pratade om arbetsuppgifter, kvinnor och män och de stora fastigheterna. Hur blir vi tillräckligt många för att kunna orka med alla uppgifter?
Vi pratade om upptagningsområden, funktionärer och återväxt.
Vi pratade om den verksamhet som bedrivs och om samkväm tillsammans. Tillsammans är ett viktigt ledord.
Vi pratade om den fantastiska norrbottensdräkten.
Vi konstaterar - återigen - att nätverk är av vikt.
En helt vanlig #fredag i #september pratas det med #blidöhembygdsförening #erikskulle #söderbykarlshembygdsförening och #roslagsbrohembygdsförening om #lokalhistoria #dokumentation av berättelser #norrbottensdräkten och om året som gått i respektive hembygdsförening i Roslagen (13/9-24).
Bilden föreställer två barn som leker på Labacken, Roslagsbros hembygdsförenings gård i Övra Söderby.
I min familj rimmar vi alltid på julklapparna. Det kan vara ett kort eller mer genomarbetat- de flesta tas emot med stor entusiasm.
Ibland lackar vi också paketen. Det är mysigt och känns lite extra juligt.
Antalet laddstationer ökar kraftigt i Stockholm. Här en större modell på Skeppargatan som fått kritik av de boende i området på grund av att de står vägen för gående och anses vara fula.
Under sommaren har en ny hype uppstått; att samla Labubus. Man köper en låda men vet inte vilken sort det är i. Internet svämmar över med unboxing-videos där stolta ägare river upp kartonger i jakt på en sort de inte redan har. Självklart har en off brand-variant (kopia) också spridits; Lafufu.
Det sägs att man via en QR-kod ska kunna ta reda på om man köpt en Labubu eller en välgjord Lafufu. Roll spelar det nog mest för inbitna samlare..
Hela vårt lilla företag på 10 personer åkte på företagsresa till Bologna. Här en bild av en fasad på en innergård, med flera lager av spår av gamla fönster.
Det är en fin gata och när jag går ut så blir jag glad när jag ser den. När jag har gäster så sitter vi där. När någon fyller år eller har studenten så brukar vi vara där.
Vinterbild från ön Öja med Landsorts fyr i bakgrunden. Vi gjorde en utflykt med båt från Ankarudden på fastlandet. Bodde i stuga på vandrarhemmet. Makalöst vackert.
Landsorts by. I bakgrunden syns lotsutkiken. Ett 25 m högt torn där det numera är vandrarhem och utkikstorn. På Landsort finns även en fågelstation där man ringmärker fåglar.
Vi gjorde en utflykt till Öja/Landsort dagarna efter nyår 2011. Bodde på vandrarhemmet. Det var otroligt vackert. Färjan från Ankarudden på fastlandet fungerade inte så vi och några fågelskådare fick åka en annan typ av båt (lotsbåt?) Hamnen i byn var islagd så vi sattes iland på södra delen av ön och blev skjutsade med bil upp till vandrarhemmet. Mycket fina stugor med all sorts bekvämlighet. En utflykt att rekommendera. En fantastisk plats med fin natur och vintergatans stjärnor som lyste upp hela kvällshimlen.
Under tiden som den nya terminalen för bussarna till Nacka och Värmdö byggs får resenärerna gå i en tillfällig tunnel till bussarna en bit bort på Stadsgården.
Vårat Manchuriska valnötsträd sträcker sina fingrar mot den blåa vårhimlen. Trädet är lika vackert utan blad som med. På våren när solen skiner får det ett silveraktigt skimmer över sig. På sommaren med blad blir det ett jätteparaply som ger både skugga och skydd mot regn.
En solig dag i januari hade äntligen isläget blivit så bra att det gick att åka långfärdsskridskor på sjön. Underbar svart kärnis på nästan hela sjön. Full säkerhetsutrustning förstås och sällskap.
Efter en längre tids kyla så har isen runt Stockholms öar frusit till glädje för många och kanske framförallt långfärdsskridskoåkarna.
Rätt teknik och utrustning gör att åkarna kan åka flera kilometer på några timmar och ända in till Gamla Stan.
Dessa två åkare är på väg runt Kungsholmen längs Barnhusviken.
Delicato, som gör damsugare för kaffetpausen, grundades av en Huddingebo som för sina vinster skapade Långsjöbo där äldre Huddingebor kan hyra en mindre lägenhet. Läget är vackert vid Långsjön som ligger mellan Stockhom och Huddinge kommuner. Detta komplex aär bara ena halva så att säga.
Gör en lasagne till familjen. Testar olika recept nu. Denna har aningen mindre ost i bechamelsåsen. Togs ändå väl emot men som en familjemedlem sa ”det kan aldrig bli för mycket ost”.
Skolbarnen har sommarlov, personalen semester. Bergholmsskolans skolgård i den öde sommarnatten står öppen för alla andra och för en fotografisk fantasi.
För att få rullstolen med hjälpmotor och ner för trapporna i porten måste Färdtjänsten använda trappklättrare, som chauffören sätter tillbaka på sin plats i bussen. Sedan blir min och stolens tur att rulla ombord.OBS fotodatum och tid är INTE inprogrammerade i kameran
