Jakobsbergs gård ligger vid Odd Fellowvägen 18-22 i stadsdelen Bredäng i Stockholms kommun. Jakobsbergs gård var ursprungligen ett torp under Sätra gård med anor från början av 1600-talet. Den nuvarande herrgårdsliknande byggnaden tillkom under 1750-talet, då gården blivit sommarnöje för välbeställda stockholmare.
Från vänster: Stigfinnaren, kocken och muraren Decebal.Herr Mäster Burksamlaren Grigore. Är europeiskt mästare i att plocka returflaskor.Mor Luliana. Ensamstående mamma till åtta barn. Syster Mirela, svamexpert och sköter matinköpen. Samt håller ordning i lägret.Bror Danut. Läser språk och vetenskap innan han somnar på kvällarna. Vill bli läkare.Härföraren. Pompilius. En rättvisans man och den som planerar resorna i Europa. Samt håller i den gemensamma ekonomin.Rodica sköter allt från klädombytena till att ta social kontakt med Stockholmarna.
Järnpojke, även kallad "Pojke som tittar på månen", är en skulptur av konstnären Liss Eriksson. Skulpturen återfinns på Bollhustäppan, på Finska kyrkans bakgård i Gamla stan i Stockholm. Skulpturen är 15 centimeter hög och känd som "Sveriges minsta offentliga monument".Skulpturen restes 1967. Det har händer att förbipasserande offrar pengar till pojken och klappar honom på huvudet i syfte att få tur. Skulpturen har även fått halsdukar och mössor stickade åt sig.
Järvafältet är en oas för många av oss som bor norr om tullarna. Denna bild är tagen en vacker höstdag när jag har gått åt fel håll. Roar mig med att ta bilder istället för att bli irriterad.
Min bror med familj har kommit för att hälsa på, på den närliggande campingen. Vi tänkte bada och njuta av av vädret, men det var lite för kallt. Jag har tagit med mig special såpbubblor som faktiskt fungerar bättre när det är fukt i luften. Vi har nästan en riktig show, hela familjen sitter som på parkett och tittar på även de andra på campingen blir nyfikna. Mellantjejen tycker det är jätteroligt. Jag måste hitta receptet.
Bengt Hallbergs trio gästar Huddinges populära årliga jazzdagar i Huddinge C. Bengt har haft ett flerårigt uppehåll i sitt framträdande pga sjukdom i familjen.
Imorgon körde allvaret igång! Ringrostig efter 1,5 års föräldraledighet. Startar veckan med massor av läsning, har minst sagt en del att sätta mig in i. Då passar väl en gigantisk tekopp bra? Denna fina hittade jag på loppis i våras. Tydligen av märket Sango "Splash" om det säger er något?
Minns inte riktigt hur länge det pågått nu. På grund av en pandemi uppmanas de som kan att arbeta hemifrån. Det fungerar oväntat bra. Idag hade vi heldagskonferens för avdelningens ledningsgrupp över Skype. Att slippa onödigt resande ger mer tid att mysa med både barnen och husdjuren.
Nu har jag och resten av familjen arbetat hemma eller varit hemma från skolan till och från i över tre veckor som följd av restriktioner i anslutning till pandemin. Förutom jobbet snickrar jag på ett hönshus på hjul och drar upp plantor för årets odlingar, och jag har uppenbart inte orkat städa undan mellan alla aktiviteter. Bordet är fullt med jobbgrejer och saker min hund ger mig när hon har tråkigt. Golvet är fullt av verktyg. Avställningsytor är fulla av plantor.
Arbetar med planering denna veckan. Igår och i förrgår mötte jag upp kollegan och tog en långpromenad till jobbet, pratade mål och utmaningar, diskuterade strategier och betade av admininistrativa uppgifter. Idag sitter vi båda hemifrån. Har egentligen bara haft litet över två veckors semester, men att slippa de flesta resorna till och från jobbet i rusningstrafik och att det är färre aktiviteter att stressa mellan har lett till att jag känner mig utvilad ändå. En udda tid det här.
Jag tog bilden för att den var väldigt verklig, nära inpå och visar även vardagen. Det är en man som står på en stege och försöker fixa något. JAg tycker det är en samtidsbild för den visar hur vardagen och arbetet fungerar idag, om 20 år kanske detta typ av arbete har ersatts med robotar. Vem vet.
Eftersom mitt arbete emellanåt kräver att jag fysiskt befinner mig på arbetsplatsen trots rådande Corona-situation så är jag idag på jobbet. Här är en grej jag INTE saknar med jobbet. Blaskigt, surt jobbkaffe
Emmy och Manfred trycker en litografi i snällpressen Johanna på Litografiska Museet - min arbetsplats. Emmy representerar den unga generationen av konstnärer som har upptäckt tjusningen med ett gammalt hantverk, litografi, och älskar det.
På väg till jobbet, längtar efter att se Årstavikens blå glittrande vatten och gröna träd längs sidorna. Men idag är det -17 grader och isen ligger tjock förutom där isbrytaren har åkt.
Hur många har besökt en boplats för hemlösa omärkligt lagd i någon dold skogsdunge? Kanske gömd i ett myller av vägviadukter eller i en bergsskreva uppe i Tantolundens brantaste stup? Den här boplatsen byggdes upp under två års tid. Vinter som sommar bodde det människor här. När de inte var där på några dagar blev det först plundrat, sedan rev myndigheterna det. Polarna byggde upp det igen. Då planade myndigheterna ut lägret med bulldozers. Det var ju inne ett tag för myndigheterna att riva dessa läger. Mina tankar snuddar ibland vid indianer och övriga minoritetsbefolkningar. Dessa grabbar är ursvenskar! Och får vara med om det här! Peter sa med gråten i halsen: »Dom river mitt hem.« När jag första gången besökte detta nu rivna läger, berättade Peter att han lyckats hålla värmen denna snöiga vinter. Ni minns väl hur snöiga och kalla dom två senaste vintrarna varit? Peter log med hela ansiktet när han plockade fram sin termometer och den visade på över 15 plus. Efter den sista rivningen drog han. Nån stackare gjorde ett sista tappert försök att bygga upp nånting med ingenting. Att den svenska flaggan hänger längst ner är nog en tillfällighet.
Jordbrodammen vid Bogesund är anlagd för att förse en golfbana med vatten. Fastän björkarna har dött när de dränktes, har sjöfågel tagit sin tillflykt hit. De dyker, skränar och bråkar med varandra. En oas, ett andrum för den som har tid att stanna en stund.
På sommaren så önskar jag mig jordgubbar varje dag, men det är svårt när man är isolerad. Beställer man mat på nätet vet man inte vad man får. Idag så hjälpte en volontär oss att stödhandla. På listan var jordgubbar, men bara om de var fina. De var perfekta.
Julafton 2020 blev inte som andra jular. Vi höll oss till rekommendationerna och firade med oss själva. Middagen serverades på soffbordet med Disney som sällskap. En lugn och rätt avkopplande julafton.
Vi brukar vara i Norge över jul och nyår, men julen 2020 var vi hemma i Saltsjö-Boo. På kvällen när middagen var uppäten och klapparna utdelade kopplade vi upp oss med familjen i Norge och USA.
Mamma gjorde alltid så fina jular för oss när jag var barn, så i år så gör jag allt jag kan. Mamma får massor av paket. En del är överraskningar, en del är saker hon tidigare bett mig köpa, handkräm, parfym, strumpor och tvål,men allt är sånt jag vet hon behöver. Hon är så fin i sin röda jumper och tomteörhängen.
Här har vi ett julbord på julafton. Det är framdukat och klart att sätta sig. Det är prinskorv, köttbullar, rödbetssallad, kokt potatis, hemmagjord inlagd sill, ägghalvor, skinka, räkomelett, ost, must, senap, julknäcke, annat bröd, bregott, julöl mm. Adventsstjärnorna lyser i fönstret och stearinljusen är tända. En blommande amaryllis står på fönsterbrädan. Vi är hos min mamma denna jul.
