Igår kom en vän förbi med sticklingar av palettblad. Vilken fröjd. En stor påse med sann lycka. Vi pratade med varandra genom det öppna köksfönstret. Jag sittandes på en stol, hon på behörigt avstånd, påpälsad i vårkylan. Men värmen fanns där i att få se varandra. Nu går hunden här hemma och snosar på alla nya växter. Jag sover mest fortfarande och huvudet dunkar. Må kroppen göra sitt. Snart, snart, snart kommer jag att vara frisk. Tills dess får öppna fönster och vänskap på distans räcka nog.
Man på busshållplats väntar på bussen hem sent på kvällen den första höstmånaden september. Det är fuktigt och blött överallt efter flera dygns ihållande regn.
Vissa byggbolag väntar hur länge som helst med att utveckla de markområden de införskaffat från bland annat kommuner. Detta är ett sådant exempel som sett ut så här i massor av år.
Södertälje centrum avfolkas i takt med nya inköpscentra i ytterområdena. Antingen väntar man på att något ska hända eller så promenerar man iväg. Samtiden uppmanar till individualism men verkligheten ger oss samma stil med samma klädkedjor etc som erbjuder "samma typ av annorlunda saker" som Wille Crafford säger.
Södertälje centrum avfolkas i takt med nya inköpscentra i ytterområdena. Antingen väntar man på att något ska hända eller så promenerar man iväg. Samtiden uppmanar till individualism men verkligheten ger oss samma stil med samma klädkedjor etc som erbjuder "samma typ av annorlunda saker" som Wille Crafford säger.
En vuxen gråhäger står och väntar på att det ska dyka upp något i ån som flyter fram. På just den här platsen är det ganska vanligt at hitta en häger. Den är mer intresserad av få mat än att bry sig om omgivningen så det finns bra möjligheter att få bilder på den.
Koltrasten sjunger underbart sjunger aldrig likadant härmar andra fåglar och lägger på sitt eget i melodin, har själv varit yrkesmusiker tycker att den improviserarså tycker jag att koltrasten är fåglarnas Jazzmusiker
Ljuset har återkommit. Att vakna till ljudet av fågelkvitter och gruset på vägen som knastrar under morgonpromenerande människor, det är fint. Det kommer alltid en ny dag. Jag välkomnar denna årstid och väljer som alltid att fokusera på det vackra i det lilla. I en tid av pandemi som pågått alltför länge där det vi kände till och var vana vid blivit något nytt. Nytt kan vara skrämmande och outforskat. Men vardagen är för mig likt en värmande brasa, en god kopp kaffe, en kram av mina barn. Vardagen är trygg. Bakom min rullgardin syns nu silhuetter av pelargoner som vaknat till liv igen. Starka men också sköra. Livet är vardagen och bara jag har ansvar för att välja om det ska vara starkt eller skört. I en tid av pandemi: Låt oss aldrig glömma de små vackra sakerna.
Övra Söderby, Roslagsbro, 4 maj 2019. Snö, blå himmel och sol. Minus fyra vid 0500-tiden på morgonkvisten. Det blir förstås varmare under dagen. Vi förväntar oss vår, men plötsligt får vi inslag av vinter igen. Det är vackert, förstås. Vi längtar efter våren.
Dagen efter det fruktansvärda terrordådet på Drottninggatan 7 april 2017. Någon har hängt en underbar ängel vid attentatsplatsen. På hjärtat står det "Var inte rädda".
Mamma Gunborg gratuleras dagen före sin födelsedag 26/4, i år på ett anpassat sätt "i dessa Coronatider" som blivit ett vanligt uttryck de sista månaderna.Mamma blev serverad kaffe och bakelse av personalen från insidan och vi tog med eget kaffe och höll hela tiden avstånd om 2 meter till henne, så kallad fysisk distansering enligt riktlinjer från Folkhälsomyndigheten. Grattis mamma!
Även Margaretha Krooks staty förtjänar att skyddas från Covid-19. Tyvärr har inte Sveriges regering lyckats med att skydda våra äldre under denna pandemi. Det är dom vi har att tacka för vårt underbara land.
Vår duktiga hantverkare kallas för "de Niro" då han är så himla lik Robert."Hej! Jag har stängt i 2 veckor from 30/3. Detta dels då kemtvätten har stängt och dels av omsorg för min egen hälsa. Vi ses! /De Niro"
I dessa köpcenter tillbringar vi nu för tiden mycket tid. Och pengar. Just detta affärscenter ligger i Sickla ,Nacka, men finns ju över hela Sverige . Ofta samma affärskedjor. Massproduktion.
Plötsligt slocknade ljuset i tunnelbanan på gröna linjen och tåget togs ur trafik. Många skulle försöka få plats i den lilla röda ersättningsbussen som kom till slut efter lång väntan i snålblåsten. Lika många var vi som promenerade iväg till Fridhemsplan för att tråckla sig iväg med blå linjen istället, så där blev det ju också trångt och bökigt.
Pojke i färgglada tåliga vårytterkläder leker med spadar i vattenpöl och lera på grusgång i trädgård och njuter av att våren kommit. Bakom står hans cykel. Nu när vintern är över kan man äntligen cykla igen! Bredvid en kruka med vårblommor. Fotograferat med mobilkamera.
Min 7åriga son hade på morgonen den 7/4 åkt ner med sin pappa till Göteborg för att vara där under påsklovet. I efterhand är jag otroligt glad att han inte ens var i närheten av Stockholm eller den chock som spred sig. Men jag pratade med honom i telefon dagen efter för att bara få höra hans röst och se vad han vet om attacken. Vi pratade en stund om det då Drottninggatan är en plats han besöker med mig ofta då familj och nära vänner jobbar eller jobbat där i hela hans liv. Lovade att jag skulle lägga blommor eller tända ett ljus från honom. Det ligger tre stycken mörkrosa rosor på marken, dom är från oss. Skickade den här bilden till hans pappa för att visa att det är många som sörjer.
Balkongrenovering i Fisksätra sedd från min egen balkong som ännu ej genomgått denna 3 månaders period av ställningar med byggarbetare utanför mitt fönster.
På promenad mellan Fisksätra och Saltsjöbadens centrum en vacker höstdag. Jag bad maken ta kameran och knäppa av en bild när jag kastade upp de vackra guldgula löven över huvudet, jag älskar hösten!
Mamma och jag går promenad varje dag, det gör gott. Man får en känsla av frihet och rymd i sinnet. Dessutom så är det en fröjd att följa alla vårens tecken. Jo
Numera kan man nästan dagligen se det här i sin lilla villaträdgård i Kallhäll. De 3 rådjuren är inte alls rädda utan står länge och tittar man måste gå ut och skrämma dem de går inte sin väg när man knackar på fönsterrutan. Tyvärr äter de för mycket av som man vill ha kvar tex tulpaner, höstflox, rosor och sallad. Fotot är taget i genom fönstret.
Vad kan utläsas i en sån här bild?Här bor en barnfamilj (ketchuprester) som äter ganska nyttigt (salladsskål, tom) och kan räknas in i medelklassen (matlåda till jobbet).
Bilden föreställer min mormor och morfar, Märta och Zackeus Eriksson, under en vardagskväll hemma i stugan vid Tibble gård, Täby. De lyssnar på radio samtidigt som Märta stickar och Zackeus spexar under tidningsläsningen. Bilden togs ca. 1956 av Gunnar Eriksson som var min morbror.
”När jag får barn kommer jag bara laga mat från grunden, inget halvfabrikat och aldrig nudlar”Så gick tankarna innan vi fick barn. Nu när vi har två småbarn duger snabbnudlar alldeles utmärkt som lunch.
Flyttade "hemifrån" när barnen flyttat ut. Första alldeles egna boendet på 30 år. Tar tid att få upp tavlor uppenbarligen, men trivs med min egen röra. I taket hänger en lampa som bott hos min morfars syster i liten söt etta på Torsgatan. Den har sällskap av några stolar och ett linneskåp som bott i Rosenbad, som var bank innan det var regeringskansli och där min gammelfarfar var vaktmästare med tjänstebostad. Inte precis miokatalog, men det är nog det jag gillar allra mest med mitt hem. Vardagsrummet tjänstgör som plats att samla familjen, slappa, läsa, äta middag, spela spel, gosa med katterna. Inte ett finrum, utan verkligen ett var dags rum.
Jag bor i en hyrestvåa i Råcksta och målade väggarna mörkblå när jag flyttade hit. Eftersom sängen står här inne har jag plats för ett separat arbetsrum. Trasmattan har min moster vävt.
En ostädad ögonblicksbild. Med öppen planlösning sker allt i vardagsrummet. Kök och matplats är i direkt anslutning. Vardagsrummet har även blivit kontor. Med stort soffbord finns allt tillgängligt. Kommer gäster får man lov att bädda sängen, vilket sällan behövs i dessa coronatider.
Vårt stökiga vardagsrum/kök, med massor av frön och odlingsgrejer på bordet. Dessutom Corona-tider så ingen utomstående kommer in och kan se ”stöket”. #vardagsrum
God morgon denna kalla (-2) fina Aprilmorgon. Så här ser det ut i en del av vårt vardagsrum på våren. En del av odlingen och sticklingar, som står under växtbelysningen. En hel del är nu utburna till uthus och växthus. Fågelkikaren står där alltid, så kul att veta vila som gästar fågelbordet. Vår hund Emmie ligger på mattan och väntar på att dörrarna ska öppnas och dagen börjar på riktigt.
