Jag tog bilden för att jag gillar hur arkitekturen ser ut i Köpenhamns hamn. Det är väldigt vackra mönster och en kontrast mellan de mjuka och hårda material i bilderna.
Jag gick förbi flera människor som alla enskilt stod ut jämns med katarinavägen och tog in utsikten. Flera stycken, äldre, yngre, kvinnor och män. Det kändes fridfullt.
Bilden är tagen på min kompis baksida på Djurgården. Jag tycker att trädet såg intressant och fint och som tillsammans med snön byggde upp en vacker scen.
Jag tog bilden för att den var väldigt verklig, nära inpå och visar även vardagen. Det är en man som står på en stege och försöker fixa något. JAg tycker det är en samtidsbild för den visar hur vardagen och arbetet fungerar idag, om 20 år kanske detta typ av arbete har ersatts med robotar. Vem vet.
Det var på ett vernissage i Iaspis där idén var att leka med mögel och färger samt att dränka in tyger i vinäger och ättika. Den är en bild som handlar om nutidens konst, jag tog bilden för att färgerna lyste så snyggt mot den vita väggen.
Den tar upp både kulturuttryck samt tidens fighter, det vill säga vad människor tycker/tänker i och om dagens samhällen, man ser kontrast mellan olika klasser och konstuttryck.
Jag tog bilden för att jag tyckte det var snyggt med hur himlen reflekterades i fönsterrutorna och hur arkitekturen var byggd, Köpenhamn är en väldigt arkitektuellt vacker stad där gammalt möter nytt och folk värnar om sin omgivning. Konst och konsthantverk är väldigt viktigt här och oftast visas detta på många nyare byggnader. Jag gillar hur människorna längre bak bara blir svarta figurer.
Det är en bild på människor i vardagen där de alla för sig i samma ström över ett övergångsställe. Det är en samtidsbild just för att den visar dagens människor, trafik, vardag och byggnader i samspel. Alla är i sin egen värld men alla går ändå åt samma håll.
Jag promenerade på kvällen med min vän Leo. Just när han vände sig om tog jag en bild med blixt. Trots att den är oskarp tycker jag att det är ett fint ögonblick precis innan han är medveten om kameran.
Jag tog denna bild när jag precis hade fotograferat runt min avlidna mormors gamla bostad, som jag spenderat många år av min barndom/uppväxt i. Det är en samtidsbild för den har kontrast och man kan förstå hur äldre människor som bott på ett ställe väldigt länge upplever förändring.
Jag tog bilden för jag tyckte formen såg väldigt cool ut, det ser ut som en slags målning. Det är en samtidsbild för den fångar en stad från nutidens perspektiv.
Jag tog bilden för att visa en fin oktoberdag i Nyhavn. Det är många människor ute som njuter av solen även om den isande kyla biter sig i fast i en. Visar även människor i vardagen, arkitektur och samhället. Det är en samtidsbild därför att den visar hur det ser ut just nu i världen, hur människor lever och tar sig fram i dag.
Jag var på väg hem till mig och det snöade. Jag tycker att det rosa fönstret uppe i ditt vänstra hörnet tillsammans med lampan som lyste genom snön som faller gav en mystisk scen som var intressant.
Jag tog bilden i Nytorget, en inzoomad bild på ett elskåp med graffiti på. Jag tycker den symboliserar nutidens popidoler, i detta fall Rihanna, och konst, mode, tankar och färger.
En kvinna går upp för en zick-zack trappa vid katarinavägen. Jag gillar det bruna, asymmetriska, mörka och steniga som möter det ljusa, färgglada, konstruerade och raka hus bredvid.
