Min fru och son tidigt på morgonen utanför Rhodos efter en skrämmande och tröttsam resa. Min son var väldigt orolig eftersom min fru inte hade kommit av båten.
Det här är god arabisk mat. Jag lagar all mat själv och bjuder in mina vänner som äter tillsammans med familjen ungefär 2 gånger i månaden.När jag var barn var det tradition att man satt på golvet och åt tillsammans ur samma fat. Suad Hussein Alwan
Fotot föreställer hur vi firar nationaldagen.Jag vill berätta om Somalias nationaldag eftersom jag aldrig missar att fira den här dagen som är 1 juli.Jag skulle vara en av dem på bilden om jag hade varit där, för jag brukar klä mig i sådana kläder varje år när vi firar somalisk nationaldag.Vår flagga är ljusblå med en femuddig stjärna i mitten.Den blå färgen symboliserar frihet och de fem somaliska folkgrupperna i de gamla brittiska och italienska kolonierna samt i Etiopien, Kenya och Djibouti.
Det här är jag och min dotter Fatemeh, som firar persiskt nyår.I nyår tar vi på nya kläder och dukar bordet med 7 saker som har namn som börjar med S: Sabzeh , Sir ,Senjed, Somagh, Sib ,Serke, Samano.Traditionen är en symbol för hälsa och lycka. Vi försöker att fira hemma tillsammans med familjen. Vi äter traditionell mat och senare på dagen firar vi med släktingar och vi ger varandra presenter.Efter tretton dagar firar vi utomhus och lyssnar på musik och dansar tillsammans.
Ubåtsbärgningsfartyget HMS Belos och M/S Birger Jarl är förtöjda vid Skeppsbrokajen i Gamla stan i april 2015.I förgrunden till höger syns Djurgårdsfärjan nr. 11.
Förändring för framtiden. Återanvändning av gamla gardiner för att skydda ätliga grönsaker mot mördarsniglar. Snygg prydnad i trädgården blev det också.
Det här är jag och min fru. Vi promenerar gärna i parker i centrum av Stockholm.Vi gillar Stockholm.Det finns många gamla hus, museer, slott, parker och naturen är ren och vacker.Vi älskar att promenera med vår hund på kvällarna. Stockholm är en underbart vacker stad och människorna är trevliga.
VattenJag tycker vatten är viktigtUtan vatten finns inget liv. Fattiga länder har inte tillräckligt vattenOm de skulle hade deras liv förändratsDe skulle odla.När vi får vatten i mitt land blir vårt liv perfekt.Jag gillar Sverige framförallt för vattnet.Utan vatten kan ingen vara, jag hoppas att alla får tillräckligt med vatten
Jag heter Ratjiraporn Bunpaprasert. Jag kommer från Thailand. Jag är gift och har inga barn. Jag har bott i Sverige ungefär 8 år. Jag tycker om våren och sommaren i Sverige. I Sverige finns många olika blommor, några är likadana som i Thailand.En gång såg jag tulpaner på våren.Tulpaner kan komma varje vår och gå bort på hösten. Det är samma som livet. ”Födas och gå bort”.
Fotot föreställer en fimp på marken.Många människor kommer till Sverige från fattiga länder.Efter några månader I Sverige glömmer de vad fattiga människor behöver.Det gör mig ledsen. Jag vill inte att de ska glömma.Fattiga människor behöver pengar kläder mat medicin och skorOm du röker ett paket om dagen kastar du bort 18000 kr om året, så snälla sluta röka och hjälp de fattiga istället
Fotot föreställer mina barn som sitter i en karusell på Valborgsmässoafton 2016.För mig betyder bilden glada barn och att vi skapar fina minnen tillsammans. Vi kan ta fram bilden när pojkarna blir stora och minnas.En dag gick vi till majbrasan. Det var kul för mina barn. De åkteKaruseller, min äldsta dotter åkte en läskig karusell med sina vänner de minsta åkte i tekopparna. De åt mycket godis och sedan tittade vi på brasan.
"Jag tog den här bilden söndagen den 25 oktober 2015 från mitt hus, den fantastiska utsikten lockade mig. Det var speciellt de olika färgerna på träden som täckte bakom en hel del av "husen".Denna utsikt gör att man känner sig som i himlen."
Jag heter Adil och kommer från Eritrea. Jag har varit i Sverige i två år. Den här bilden tog jag i Riksdagen. Det är den högsta myndigheten i Sverige. Jag gick dit med skolan när jag studerade det svenska samhället. När jag tog den här bilden kom jag ihåg mitt land. I Eritrea har vi inte frihet att välja parlament eller partier. Media kontrolleras och det finns inga mänskliga rättigheter. Jag älskar mitt land trots all orättvisa och jag älskar Sverige som har välkomnat mig och alla andra flyktingar och gett oss ett anständigt liv.Tusen tack till regeringen och det Svenska folket.
Semesterbild 1967-07-30 från Möja. De 4 generationerna utgörs av Helena (1963-), Oscar (1911-1974), Ingela (1965-), Berndt (1938-2013), Algot (1883-1968).Fotograf: Annika Westerberg
Det här känns bra, glad efter mitt livs första sjukhusbesök. I Iran eller Afghanistan hade jag inte vågat av rädsla för vad det kunde kosta. Mitt stora tack till Sverige!
Vi bosätter oss i ett tillfälligt boende utanför Uppsala. Jag tycker om utsikten här, och för första gången har jag sett ett får som istället för svans har en gump där baktill.
I Kroatien hos en familj som inte tvekade att hjälpa oss flyktingar. Det var en väldigt snäll familj som gav flyktingar som lämnat sina hem en chans att duscha, vila och äta. Till barnen fanns massor av juice, mjölk, kakor och frukt förberett.
På gränsen mellan Grekland och Makedonien. Polisen delade in flyktingarna i grupper om ca 40 personer. Det var mycket flyktingar på båda sidor om gränsen. Vi tog oss över efter en liten tvekan. En tågresa för 25 Euro tog oss sedan till Serbien men vi hade dålig tillgång till elektricitet så vi kunde inte fota så mycket då telefonen laddade ur.
Man måste stå i båtkön för att kunna åka till Grekland. Jag kände mig väldigt glad eftersom jag hade aldrig åkt med en sådan stor och bekväm båt förut. Det verkar vara som en semesterbåt, på den andra våningen fanns det disko.
Klockan är fyra på natten och vi ska till Grekland, men den här gången ska vi åka båt. Jag var väldigt rädd eftersom det faktiskt var första gången i mitt liv som jag åkte båt. Min fru var också rädd och började be till gud. Båten var inte så jättestor, men det var 45 vuxna och åtta barn som skulle åka med den. Det tog några timmar för oss att ta oss till Grekland. Det hände några hemska saker, men jag vill inte berätta om det.
Klockan är fyra på natten och vi ska till Grekland, men den här gången ska vi åka båt. Jag var väldigt rädd eftersom det faktiskt var första gången i mitt liv som jag åkte båt. Min fru var också rädd och började be till gud. Båten var inte så jättestor, men det var 45 vuxna och åtta barn som skulle åka med den. Det tog några timmar för oss att ta oss till Grekland. Det hände några hemska saker, men jag vill inte berätta om det.
Klockan är fyra på natten och vi ska till Grekland, men den här gången ska vi åka båt. Jag var väldigt rädd eftersom det faktiskt var första gången i mitt liv som jag åkte båt. Min fru var också rädd och började be till gud. Båten var inte så jättestor, men det var 45 vuxna och åtta barn som skulle åka med den. Det tog några timmar för oss att ta oss till Grekland. Det hände några hemska saker, men jag vill inte berätta om det.
Klockan är fyra på natten och vi ska till Grekland, men den här gången ska vi åka båt. Jag var väldigt rädd eftersom det faktiskt var första gången i mitt liv som jag åkte båt. Min fru var också rädd och började be till gud. Båten var inte så jättestor, men det var 45 vuxna och åtta barn som skulle åka med den. Det tog några timmar för oss att ta oss till Grekland. Det hände några hemska saker, men jag vill inte berätta om det.
Jag kände mig riktigt glad för att vi var framme nu, men stora mängder av människor rörde sig om varandra för att kunna åka med båten till Grekland. På grund av det fick personalen och polisen hjälpa oss, för att flyktingarna råkade i konflikt med varandra. Jag kände mig faktiskt helt hjälplös i de 7 dagarna. Det var mycket jobbigt.
