This picture shows a kid offering a bunch of flowers to a policeman located near Hötorget. The car was filled with hundreds of flowers. More people were offering similar presents to the police agents.
These two lions in Drottninggatan with Klarabergsgatan were filled by flowers by the people present. Messages, candles and prays were also left on the lions.
This heart-shape sign was hanging on the flower wall created in near Drottninggatan. It is an inspiring and motivational message for those who suffered from the attack.
Celia: Mamma, vilken färg gillar du bäst?Jag: Den gröna. Celia: Jag gillar alla färger. Bilden togs kl 14:53 fredagen den 7:e april, på Norrmalmstorg. Celia frågade mig om min favoritfärg på påskrisfjädrar. Då tog jag fram mobilen och tog några bilder. Totalt tog jag 4 bilder som tidsstämplades 14:53, på sekunderna :09, :17, :25 och den här bilden som togs 14:53:30. Vi hade strax innan avslutat en fika, på Brasserie Vau De Ville, med Celias farmor och sagt adjö till henne. Farmor skulle åka buss 2 till Odenplan medan vi skulle hem till Nacka. Innan fikat hade vi varit i Kungsträdgården och tittat på körsbärsblommorna. Det var farmors idé att kolla på det just denna dagen. Det var en del av blommorna som slagit ut. Några tjejer från EF (Education First), klädda i rosa, stod och delade ut broschyrer om studier utomlands och heliumballonger. Det var en sådan ballong som Celia höll i handen. Vi tog buss till Slussen och hann precis lämna innerstan innan kaoset bröt ut.
Oljemålning, Flagga, 80 x 100 cm, 7/4 2017.Målades efter terrorattacken i Stockholm med fokus på sammanhållning som väg framåt.Publicerades på söndagkvällen i Facebook- och twitterflöden från NT, Corren, MVT och VT med hashtaggen #hållihopsverige. Publicerades även på förstasidorna i papperstidningarna på måndagsmorgonen.
Plötsligt plingar det till i facebookchatten på mobilen. Min dotter Emilia, journalist i Stockholm, skickar ett oroväckande meddelande. Något hemskt har nyss hänt vid Åhlens på Drottninggatan. Förstår direkt att det måste röra sig om en terrorattack. Oron sprider sig direkt. Var finns mina andra barn? Famil? Vad har egentligen hänt? Är det bara början på ett hemskt skeende? Jag sitter på ett tåg på väg från hemstaden Härnösand för att gå på musikal i Stockholm på kvällen med min dotter. Strax efteråt rullar tåget in mot Arlanda där vi blir stående i flera timmar eftersom Stockholms central är avstängd. Till slut får vi kliva av och ta oss vidare så gott vi kan, vilket inte är det lättaste denna kväll när inga tåg eller bussar går, men allt ordnar sig till slut för oss. Men för några andra blir livet aldrig mer sig likt, men det fina är att hatet besvaras med en fantastisk våg av kärlek och medmänsklighet. Det finns hopp trots allt.
