Kiosken på Wäsby golf har även den utökat men inte med mer varor utan regler om hur man skall uppföra sig nu i samband med corona pandemin. Frågan är om de efterföljs och om påverkar försäljningen på något sätt?
På i princip alla golfklubbar finns det vanligtvis lokala regler och nu i Coronatider har de utökats med speciella Coronaregler. Vi får hoppas att golfspelarna följer även coronareglerna.
Tar ett möte över samarbetesplattformen Teams för att planera Vrakturen, en kajaktur inom Friluftsfrämjandet. Vi har tagit fram regler och rekommendationer för att kunna fortsätta genomföra våra äventyr. Nu rekommenderar vi tex inte samåkning, och vi informerar om vikten att hålla avstånd mm.
Kort efter att jag konstaterat ha Covid19 blev även min katt sjuk. Nelson (numera kallad coronakatten) återhämtade sig men han nös mycket under en veckas tid.
Jag hade bara torrhosta men mådde bra. Eftersom jag jobbar med svårt sjuka patienter som genomgått stor kirurgi. För att få återgå i arbete fick jag testas. Vi pratar mycket om hur detta virus är som gjort för att gå under radarn. Vissa märker det inte medan andra läggs in på IVA med organsvikt och akut respiratoriskt syndrom ARDS.
Nu räcker det. Man sitter och har videomöten två meter från kylen och småäter hela dagarna. Kilona smyger sig inte på, de kastar sig över en! När jag tittar på stegräknaren har jag gått från ett snitt på över 10000 steg till dagar med bara 3-5000 steg, och jag äter jämt. Nu räcker det!
Efter att ha talat på första maj i 28 år var första året som vanlig deltagare förra året. Nu fick jag sitta och knäppa på telefonen för att komma in på det digitala mötet. Jag gillar de digitala förändringar som skett #icoronatider men första maj var lite lågt. Jag #hängerröttpåförstamaj i alla fall.
Firar sista april gör en ju nästan aldrig då en är aktiv i arbetarrörelsen. Nu behövde jag inte ränna till brasan med barnen utan hann byta däcken på bilen.
30 april, igen. Kim och Olivia, stans trevligaste studenter, de hade fått på sig sina studentmössor och satt vid Hornstull med sina kompisar...på väg för att fira såklart. Det är de värda! Det här med att utspringet är inställt, det tog de med jämnmod och såg mest fram emot att lämna Kärrtorp respektive Stockholms Estetiska och gå vidare i livet.
När allt firande av Valborg är inställt är det tur att SVT sänder sång från västkusten så lite vårstämning infinner sig. Det är dock betydligt varmare firande detta år än andra år när man stått ute och huttrat.
En grannes dotter måste studera över distans pga åtgärder för att minska smittspridning. Hon tycker det är svårt att plugga när hon hör våra höns. Så jag har flyttat hönsen till andra sidan huset. Hönsen tycker gamla hönsgården är bäst och rymmer varenda dag. Ny vardag: kånka omkring på höns.
Minns väl den dagen när covid-19 slog till på Akuten KS Huddinge. Vi visste att det skulle komma, men när? Bilden till ära togs strax efter jag och min kollega tömde halva akutens patient rum på engångsmaterial i stress. Isoleringsrummen räckte inte till och patienterna fortsatte strömma in. Lakan, handskar, provtagningsmatrial låg i högar i korridorerna efter vårt snabba arbete. Arbetsrutinerna vände på 2 sekunder och alla såg ut som stressade frågetecken.
Jag visste redan att djur är fantastiska på att känna människors mående och att ofattbart starka band kan uppstå mellan ett djur och en människa. Vi skaffade vår Eddie sommaren 2019. Vår dotter var då 6 år. Hon hade drabbats av en utmattning och blev en s.k ”hemmasittare.” Utmattningen kom av hennes diagnoser: Adhd och autism. Att vistas i en stor klass, på en skola med många elever där intrycken är överväldigande blev för mycket.Trots alla anpassningar och extra stöd varje dag kraschade när hon kom hem. Hon uttryckte att hon inte ville längre. Att höra de orden från sitt barn är så tungt att det inte går att förklara. Vi hade ett gott samarbete med skolan som gjorde sitt yttersta utifrån deras resurser men mindre undervisningssammanhang saknas och de som finns kräver att barnet är beviljat ett tilläggsbelopp vilket vår dotter inte är beviljat. Alltså fanns ingen möjlighet för henne att gå i skolan. Hon fick undervisning i hemmet. Förutom att vi aktivt arbetade för att rädda vårt barn som nu led av psykisk ohälsa började vi ta reda på om det var möjligt att på egen hand utbilda vår hund till en ”psykisk hälsahund.” En assistanshund som skulle hjälpa vårt barn i vardagen. Det är en lång resa och det finns ingen garanti för att hunden är lämpad att bli en assistanshund. Man kan köpa en färdigutbildad assistanshund men det är så dyrt att det inte var en möjlighet för oss och så är även verkligheten för många andra familjer i samma situation. Det finns inga bidrag från stat- eller kommun att få för detta trots att det finns studier på att dessa hundar förbättrar livskvalitén för brukarna. Vår dotter är åter i skolan. I ett mindre sammanhang i en nystartad skola som bedrivs ute på ett stall. Djur. Kontakten med djur är helande. Och vår Eddie som nu är 9 månader han är ett stort stöd och en trygghet för vår dotter. Han söker sig självmant till henne de tillfällen under dagen som hon behöver tanka energi och närhet. Man finner dem ofta i soffan eller liggandes i hundbädden. Tänk om dessa barn fick synas och fick kosta pengar? Om det satsades på alla dessa barn som blir socialt isolerade pga att de inte får det de har rätt till: En likvärdig skola, en möjlighet att delta i samhället med hjälp av t ex en assistanshund. Dessa individer skulle då kosta mindre pengar för samhället i det långa loppet. Miljoner! Och den psykiska ohälsan och lidandet för familjer och anhöriga skulle minska. Låt oss få synas och höras.
Ingrid en jättetrevlig volontär har hjälpt oss att stödhandla innan vi får den stora beställningen, för vi klarar oss inte utan ägg, mjölk,bröd, bananer, gifflar, tvprogrammet och tulpaner.
New critter Post. So, what do you reckon the ant wants with the dead spider. New girlfriend, new outfit, dinner?Ny småkrypsinlägg. Vad tror ni myran ska göra med spindeln. Ny käresta, ny outfit eller middag?
Vi iakttog länge den här insekten medans den jobbade med att gräva en grop. Jag fick senare reda på att den nog skulle släpa ner en larv i hålet som den skulle lägga sina ägg på. Lite läskigt trycker jag nog,men det är naturens gång.
Vi hade inga blommor så jag har gjort lite av gamla kataloger. Just nu så behåller mycket av det som brukar hamna i återvinningen ifall det skulle lämpa sig till pyssel material.
Friskis & Svettis låter människor gärna träna men de har sett till att de som dortfarande tränar även blir uppmärksammade på vad man bör göra och hur man bör uppföra sig. De uppmanar även att man skall byta om och duscha hemma.
Vad gör olika aktörer på denn kommersiella marknaden? Åtminstone denna aktör, Väsby Färghall, har satt upp information till sina kunder vad de gör för att minimera risken att bli smittad vid ett besök hos dem.
Helt plötsligt när jag åkte mot Löwenströmska sjukhhuset fanns det en skylt som visade vägen åt ett annat hålll för att man skulle nå en "Infektionsnod". Frågan jag ställer mig är vad en infektionsnod är för något?
Lyckan var stor idag när vi efter några dagars promenaduppehåll pga VÄDER, åter var ute i skogen. Extra lycklig blev jag då vi upptäckte att någon hade hittat min röda luva. Jag var väldigt olycklig när jag inte kunde hitta den.
Igår kom en vän förbi med sticklingar av palettblad. Vilken fröjd. En stor påse med sann lycka. Vi pratade med varandra genom det öppna köksfönstret. Jag sittandes på en stol, hon på behörigt avstånd, påpälsad i vårkylan. Men värmen fanns där i att få se varandra. Nu går hunden här hemma och snosar på alla nya växter. Jag sover mest fortfarande och huvudet dunkar. Må kroppen göra sitt. Snart, snart, snart kommer jag att vara frisk. Tills dess får öppna fönster och vänskap på distans räcka nog.
De senaste veckorna har jag suttit i fackliga förhandlingar pga uppsägningar bla på grund av rådande ekonomisk situation i samband med covid-19. Idag kom en gåva från en kollega och medförhandlare som livade upp lite.
Tydliga instruktioner som talar om hur den som skall testas avseende eventuell corona smitta skall uppföra sig. Bakom bussen på bilden finns ytterligare en så kapaciteten är bra. Bilden är tagen strax efter att centralen blev klar.
En dagligvarubutik har upplåtit en tredjedel av sin parkering för en testcentral för eventuell coronsmitta. I första hand är den avsedd för vårdpersonal. Bra initiativ.
Till och med köksbordet får duga när arbetsrummet är upptaget som en annan hemarbetsplats. Det gäller och prioritera så den som har mest möten sitter mest skyddad från externa störningar.
🙏💪 Längtar till den dagen vi kan blicka tillbaka och minnas Covid-19 som en del av historia! Tills dess kämpa på, tänk på och ta hand om varandra ♡ Undvik stora samlingar, onödiga handlingar på Ikea för att intensivvårdsplatser blir få! 💪🙏 Så länge mina kollegor och jag är friska kämpar vi med hela hjärtat för dig och din närstående! Stay safe ♡ #Tillsammansmotcovid19#
Idag hämtade jag kassen med varor som jag klickat i på nätet igår eftermiddag. Enda missen blev att jag fick hem EN banan istället för ett kilo bananer. Smidigt och jag behövde knappt gå ur bilen. Butiken har fått anställa en massa extra folk som packar kassar. #hållavstånd #icoronatider
Efter snart fem veckor in i arbetet på distans har gränserna för lämpligt och olämpligt beteende under arbetsmöten börjat luckras upp. Nu sminkning under fackförhandlingar.
Kurs för att förstå systemstödet för verksamhetsuppföljning och sedan ledningsgrupp för avdelningen. Hemifrån. Över länk. Nu vardag. Så intressant att vi över en månad gått över från att ha de flesta möten fysiskt till att i princip bara ses över nätet.
Sedan över en månad ska vi iaktta social distansering. Det gör vi, vi ses inte på samma sätt och när vi ses håller vi avstånd, skickar inte runt snacks och delar inte utrustning som annars, men samtidigt börjar det bli ny vardag.
Trots allt som pågår i världen spricker våren upp. Solen skiner alltmer ofta på dagarna och fåglarna kvittrar. Det Inger hopp att se vitsipporna i gläntorna och vårlökarna som försiktigt kikar upp i rabatten. Det är vår och det kommer en sommar också. Det finns alltid en framtid även om vi aldrig vet vad den innebär. Jag bär på hopp och tro.
Jag ligger isolerad i sonens rum. Kroppen värker, jag hostar och har svårt att andas. I helgen fick jag åka med ambulans in till sjukhuset. Hela jag känner mig angripen och det är mest troligt att jag drabbats av Covid-19. Det kunde ha varit värre. Människor dör. Människor kämpar för sina liv. Jag känner ingen oro men är förtvivlad över att många människor fortfarande verkar leva på som vanligt. Det här är året som blev väldigt annorlunda och än är det inte över. Vi måste vara rädda om oss och varandra. Tills jag är frisk ska jag vila och sova. Jag har sällskap av vackra blommor som jag fått av människor som står mig nära. Jag har en familj och två fantastiska djur och vänner som är guld värda. Det är värt allt.
Damen som står och solar är verkligen ett föredömme i Coronatider. Helt distanserad och med munskydd och hon ser till att vara ute i det fina vårvädret.
Yngsta och jag kör #lesmillsondemand #barre. Börjar få fobi av att gå på gruppträning på gymmet och då är det bra att detta erbjuds oss avgiftsfritt till sista maj#icoronatider
En kollega disputerar vi #zoom. Innan det blev det #hämtpizza för att#stöttadetlokalanäringslivet Ett barn med #hemstudier och ett barn med #halsont #icoronatider
Det är på något sätt väldigt slående att var man än vänder sig i kollektivtrafiken så är det väldigt få människor i rörelse. Här vid tunnelbanan vid Danderyds sjukhus är det färre än få människor i rörelse, det är helt tomt.
Till höger på bilden står en fotograf och filmar huvudentrén på Danderyds sjukhus. Tolkningen är att det har ett samband med coronatider för varför annars filma just där.
Hur skall man som vårdbehövande kunna gå in på Danderyds sjukhus när det vid huvudentrén står att det är besöksförbud? Skyltens utformning och placering lämnar mycket att tolka. Är det så att det är förbud för alla besök eller är det bara vissa typer av besök som är förbjudna? Svårt är det för en oinvigd att ta rätt beslut.
Vi går promenad nästan varje dag. Vi har några olika rutter som vi går. Jag hittar fortfarande inte så jag förlitar mig på mammas lokalsinne. Promenaderna ger en känsla av frihet. Alla intryck som annars är detaljer blir nu som sevärdheter på en resa. Det här är andra gången jag ser en rosa blåsippa,
Pappa har kört från Uppsala så vi kan träffas utomhus där vi kan hålla behörigt avstånd. Han har skaffat ett Corona skägg som gör honom olik sig, men rätt stilig tycker jag. Han dricker sitt kaffe ur en Ayran mugg och klagar över att det smakar yogurt. Jag hoppas att han skojar.
Här ligger hunden Eddie i sällskap av flickan. Det är morgon och en ny dag börjar. Jag som är mamma i familjen har varit vaken sedan 04.15. Jag kokar kaffe, tar mina mediciner och lägger mig på soffan och läser. Min egentid i ca. två timmar innan delar av familjen vaknar. Att se dagen gry och höra fåglarna kvittra i skogsdungen utanför vårt hus är något att vara tacksam för varje dag. Det är annorlunda tider nu. Jag som är i riskgrupp är isolerad hemma förutom promenader med hunden. Det är inte så stor skillnad mot hur jag levt under de senaste fyra åren då jag är sjuk men det jag saknar är att träffa min mamma, bonuspappa och mina syskon med familjer och givetvis mina vänner. Tekniken gör ju dock att vi ändå kan hålla kontakten och ”ses” via t ex FaceTime eller andra plattformar. Jag startade en ”fikagrupp” i Google Hangouts där vi nu är fyra kvinnor som hörs dagligen. Hela världen är annorlunda men här hemma lunkar det mesta på som vanligt. Och förr eller senare är detta över. Och då ska vi alla ses igen. Vi stannar hemma!
Jag väntade ett tag innan jag tog rulltrappan.Så nu gott folk avslutar jag denna serie samtidsbilder, tema Corona, åker upp för rulltrappan, kryper tillbaka - på uppmaning av mina två läkare, att jag ska vara i en riktigt karantän.
