Efter ett mycket märkligt år så är jag för andra gången på väg tillbaka hem till London. Jag är fullt vaccinerad och hoppas innerligt att livet ska bli lite mer som vanligt. Mitt i det svåra så har jag varit oerhört tacksam att jag pga den påtvingade isoleringen och arbetsbrist kunnat tillbringa så mycket tid med mina älskade föräldrar och att jag har kunnat ta hand om mamma som inte är frisk.
Snart ska jag åka tillbaka till London. Äntligen så träffas jag och Elisabeth från Stockholms Länsmuseum. Elisabeth är den som frågade om jag ville ladda upp bilder till Corona dagboken. Vi har en väldigt trevlig och alldeles för kort pratstund.
Pappa har kommit till oss igen, ifall han skulle få biverkningar av andra dosen vaccin. Han är bara lite småtrött. Jag känner ingenting. Snart kan han gå till frisören. Jag känner att jag bara måste fläta hans hår.
Underbart, nu får vi andra vaccinationen. Får vi se his det går, vi fick alla en hel del biverkningar förra gången, men det är det värt. Hoppas att detta innebär en mera normal tillvaro.
Nu är, #coronatider, #familj min pappa glad. Det har gått över 4 veckor sedan vi fick första vaccinationen, min bror med familj hade Covid kring nyår, så vi har efter över ett år äntligen vågat oss dit. Hela familjen är samlad. Jag tycker att pappas glädje och kärlek gör att det strålar om honom, som vi har längtat.
Jag kände mig så snygg när jag skulle ut, färgmatchad, ny fin hatt, coola oversized glasögon och ett fint munskydd till. Jag känner att jag borde ta en selfie. Det var inte fullt så snyggt som jag trodde. En god väns kommentar var, "Hur kan man vara så oigenkännlig och jätte identifiebar på en gång."
Jag har under hela tiden av isolering hoppats att jag ska hinna se utställningen Trollbunden på Prins Eugene's Waldemars Udde. Jag vågar mig ut och det var underbart. Det var nog sammanlagt 4 besökare när jag var där. Utställningen var jättefin och jag ringde mamma med kameran så hon också kunde se. Jag önskar att jag hade tid att se den igen, jag har i alla fall köpt katalogen
Det här gått 4 veckor sedan första vaccinationen, de säger att man har nästan 80% skydd. Jag åker in till stan för att träffa en vän och gå på loppis på Hötorget. Det känns konstigt, pirrigt och lite läskigt. Samtidigt så är det väldigt roligt och skönt med luftombyte.
11 Mars 2021, Äntligen så får vi andra vaccinationen, det har är min fina mamma som äntligen får sin spruta. Sköterskan vill gärna vara med på bild, tyvärr noterade jag inte hennes namn, men vi är så tacksamma. Lokalen är kyrkan i Edsberg
11 Mars 2021, Äntligen ska vi få andra vaccinationsdosen, som vi har längtat. Snön vräkte ner men vi var ändå glada att över att gå den korta promenaden till kyrkan i Edsberg som var vaccinations lokalen.
En solig men kall dag i mars. Pappa har fått en likadan mössa som jag har i julklapp. Vi ser nog rätt märkliga ut men vi är båda väldigt nöjda. Mössan håller nacken varm under promenaden. I dessa tider är frisk luft och motion extra viktigt.
Ledande kommunpolitiker inser inte sin roll när de på tredjesidan i Mitti Sollentuna välkomnar till skolstarten under partibeteckning. Läroplanen från 2019 säger:"SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHET. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen".
Sedan 1952 har hon varit affären trogen. Nästan dagligen gick hon hit för att handla mat till sin familj. Nu är hon 103 år och handlar inte så ofta. Under pandemin fick hon inte komma hit alls.
Vi har en liten stund över på kvällen när min bror med familj är på besök. Vi håller Corona avstånd. Jag och de stora flickorna har roligt, mellan tjejen är rörlig som en vacker gummi figur och den stora poserar som Dr Dark i egentillverkad mask. Faster är oerhört stolt.
Man ska inte leka med maten, men får man göra det med efterrätten? Jag har köpt en liten chokladefterrätt och roar mig kungligt med att piffa upp den. Det blev väldigt gott. Under den här tiden av isolering så är det så viktigt att försöka sätta lite guldkant på vardagen.
Jag har ingen tillgång till min egna lilla verkstad i London, så jag testar lite vid mammas matbord. Det är lite ostadigt, men är mycket bättre än ingenting.
Mamma fyller år idag. Pga Covid och mammas hälsa så firar vi litet. Hade livet varit annorlunda, så hade vi nog åkt på en resa. Så vi låtsas istället. Jag har dekorerat med tropiskt tema, vi har en "djungelbukett", vi tittar på korallrev på tvn(YouTube), middagen är karibisk räk och mangogryta och sist men inte minst så får mamma och pappa "tropiska drinkar
Mamma fyller år idag. Pga Covid och mammas hälsa så firar vi litet. Hade livet varit annorlunda, så hade vi nog åkt på en resa. Så vi låtsas istället. Jag har dekorerat med tropiskt tema, vi har en "djungelbukett", vi tittar på korallrev på tvn(YouTube), middagen är karibisk räk och mangogryta och sist men inte minst så får mamma och pappa "tropiska drinkar".
För att få lite variation på dagarna och för att sätta lite guldkant under tiden vi är isolerade så deltar jag då och då i olika Zoomworkshops. Den här var för att lära sig lite enklare decoupage. Lämpligt, då mamma snart fyller år.
Vi längtar efter att resa, men Coronan samt mammas hälsa tillåter det inte. När vår tillvaro har blivit så begränsad så drömmer vi oss bort. Jag försöker att i alla fall göra mat som väcker minnen av tidigare resor, Chevre Chaud med pinjenötter, rödbetor, sallad honung och senapsdressing.
En stor fördel med miljonprogramsområden är att bilarna är på utsidan och människorna kan röra sig fritt inne på gårdarna, utan att vara rädd för att bli påkörda.
Pappa är på besök, då får vi skjuts till Edsviken där vi går en annan promenad runda. Idag är det både frost och sol, naturen skämmer bort oss. Vårt liv är så begränsat pga Covid, att all omväxling och skönhet uppskattas.
Det är åter lockdown i Storbritannien, så jag stannar ett tag till. Jag var förberedd med extra resväska även denna gången. Jag deltar i digitala workshops här lär jag mig det grundläggande i att rita en mandala.
Mamma och jag promenerar fortfarande. Ute är det vått. Tunga droppar hänger på tallbarren, det är så vackert då man där kan se reflektionen av landskapet. Vår värld har återigen krympt så även det minsta uppskattas.
Jag fick en så rolig extra lång tomteluva av min mamma ett par år sedan. Sedan pappa har fått sitt Coronaskägg och långa hår så har jag börjat skämta med honom med honom, jag kallar honom den Persiska jultomten. Idag provar han min luva, jag tycker att han är jättefin.
Mamma gjorde alltid så fina jular för oss när jag var barn, så i år så gör jag allt jag kan. Mamma får massor av paket. En del är överraskningar, en del är saker hon tidigare bett mig köpa, handkräm, parfym, strumpor och tvål,men allt är sånt jag vet hon behöver. Hon är så fin i sin röda jumper och tomteörhängen.
Äntligen så är det julafton. Mitt Covidtest var negativt, så nu är jag hos mamma. Vi firar jul med min bror och hans familj över Skype som jag riggat upp på TVn. Min svägerskas föräldrar firar med dem (familjen får Covid några dagar efter jul, men den äldre generationen klarade sig). Vi har ingen riktig gran, jag fixar lite så det ska bli fint. Vi har en riktigt mysig julafton. Vi är alla så tacksamma för dagens samvaro.
Det visar sig att jag inte behöver boka något privat Covidtest. Det har dykt upp en ny mutation i Storbritannien och alla som nyligen anlänt därifrån uppmanas av Folkhälsomyndigheten att ta ett Covidtest. Jag förlänger min karantän och bokar ett test på mammas hälsocentral. Testlokalen är en liten byggnad på parkeringen bakom vårdcentralen. En trevlig kvinna i skyddsmundering topsar mig test. Jag får tyvärr inte fota där hon gör det. Testet är negativt.
Det visar sig att jag inte behöver boka något privat Covidtest. Det har dykt upp en ny mutation i Storbritannien och alla som nyligen anlänt därifrån uppmanas av Folkhälsomyndigheten att ta ett Covidtest. Jag förlänger min karantän och bokar ett test på mammas hälsocentral. Testlokalen är en liten byggnad på parkeringen bakom vårdcentralen. En trevlig kvinna i skyddsmundering topsar mig test. Jag får tyvärr inte fota där hon gör det. Testet är negativt.
Jag sitter fortfarande i karantän efter min återresa till Stockholm från London. Jag vill så gärna träffa mamma och pappa som har rest hit. Jag sitter på en campingstol i trapphuset iförd juliga kläder och munskydd. Mamma och pappa sitter längst bort i korridoren. Vi räknar dagarna tills vi får kramas. Dessutom så tänker jag ta ett Covid test, dyrt men värt det.
Jag är tillbaka i Edsberg (Stockholm). Jag ska fira jul med mamma och pappa och misstänker dessutom att det kommer en rejäl andra/tredje våg av Covid i London och kanske även här i Sverige, så jag har återigen en extra resväska. Dessutom så är jag rädd att jag kan ha fått med mig smittan från London eller från flygresan, därför så har vi bokat in mig för 10 dagars karantän i ett Airbnb. Det är en minimalistisk men ändå trevlig lägenhet. Jag har med mig lite juldekorationer så jag kan få lite julstämning trots att jag är isolerad. Det är faktiskt rätt mysigt, det finns Netflix, jag pysslar, broderar, undervisar på Zoom och slår in julklappar. Det blir nog en annorlunda jul i år.
Mitt riktiga jobb är att formge och tillverka smycken. Det här är en av de få försäljningar som blir av i år. Alla har munskydd, jag har faktiskt sytt en hel laddning till försäljning och de går åt. Jag får även sälja en hel del smycken och nysydda kimonoärmar.
Jag är fortfarande kvar i London. Eftersom man inte ska träffas i grupp, så undervisar jag lite papperspyssel på Zoom. Här är det uppdukat och redo för en workshop.
