Tre aggregat (el+värme) använda en hel del. Skorstenen dock inte. Här till aggregat 4. Enbart för el (Lika som G16 i Öresundsverket). Endast extremt sällan använd. Alla i Hässelbyverket i västra Stockholm
Vi kom från ett soligt och varmt La Mata i Spanien och landade den 14 december 2012 i ett snötäckt Stockholm. Omställningen kunde inte ha varit större för Zigge, 8 månader.Han älskar snön, borrar ner sin svarta nos i den lösa nysnön och trivs. Om han fick bestämma skulle han vara utomhus längre stunder än matte vill.
Vid 15-tiden den 23 december 2012 träffades hundarna, Zigge och Millan igen tillsammans med respektive matte. Trots åldersskillnad och kön leker de alltid så bra ihop.
Min syster Birgitta har alltid klätt granen till första advent och där kan vi sitta och titta på våra föräldrars pynt och prata barndomsminnen. Det är en av julens traditioner som ger oss julstämning.
Den förestående rivningen av Råsundastadion väcker många starka känslor, särskilt i Solna. Som någon så dramatiskt vill uttrycka så här på Råsundas vägg.
Hörnet norra-västra inför sista matchen. Korv med bröd och fotboll har alltid hängt ihop. Här vid staketet i backen har varit en av Råsundastadions mötesplatser.
Köer och visitation utanför Norra. Stämningen före matchen ovanligt lugn, gravljus stod tända här och där.Det kändes att själva fotbollsmatchen kom i andra hand denna sena matchkväll.
På väg till den allra sista matchen på Råsunda stadion i lätt regn. AIK-Napoli i Europa League.På väg mot ett livslångt minne för oss alla som var där.
Norra stå rensad från de stolar inte många suttit på. På norra stå STOD man givetvis på stolarna.Här stod jag själv på min första allsvenska fotbollsmatch med farsan, AIK-Djurgården 3-1, blev AIK:are för livet och fick Kurre Hamrin som idol.
Planen med norra stå i bakgrunden. Stolarna på norra satt ihop tre och tre. Säkert har vi alla här nere drömt om att få springa ut här som fotbollsspelare. Nu fick vi i alla fall till sist beträda och beundra utsikten från planen upp mot läktarna.
Vi var nog många som satte oss en stund på läktarna en sista gång och tänkte tillbaka på allt man varit med om här. Från knatte till vuxen. Kanske vi alla hoppas kunna framkalla de minnena igen på stolarna vi tog med oss hem.
Vi plockar stolar på Västra. Dom hade ryggstöd och passade för väggmontering.De galvade skruvarna var lätta att skruva ur men stolarna var tyngre än beräknat.
Bilden visar födelsedagskalaset för min dotter som fyllde 6 år i oktober. Det var ett familjekalas för mor- och farföräldrar, fastrar och farbröder och kusiner etc. Vi bjöd på ett urval av hembakade småkakor, samt äppelkaka med glass. Småkakorna ligger på ett tårtfat med flera våningar som vi fick i present, och som är gjort av gamla tallrikar och kaffekoppar som hittats på loppis.
Toan byggdes 1974 av Erik Danielsson och målades av Borghild Danielsson en sann konstänär.Att få gå in på denna vackra utsmyckade toa när man är nödig är en fröjd.
Alla dessa stackars katter och allt detta skräp... Stockholm och Solna är platser som betyder mycket för mig (septembers tema) men det är tyvärr väldigt skräpigt och skitigt och t o m illaluktande och äckligt inne i stan. Alla dessa sopor man kan ta med sig ut men inte ta med sig därifrån. Och alla dessa stackars katter...