Från Alta till Gállok - seminarium

Titel

Från Alta till Gállok - seminarium

Beskrivning

Denna bild är från paneldiskussionen vid seminariet "Från Alta till Gállok (Kallak) : Perspektiv på urfolk, motstånd, rättigheter och mänsklig säkerhet i Arktis – Sameland.27e november 2013, Solidaritetshuset, Stockholm , 18.30-20.30. Program18.30 Fika 18.45 Introduktion May-Britt Öhman19.00 Filmer om Gállok och Alta -protesterna. 19.30 Niillas Somby19.45 Hanna Sofie Utsi20.00 Paneldiskussion samt öppet för frågor. Moderator : Eva-Lotta Thunqvist, Centrum för Hälsa och Byggande, KTHDen 28 november hölls rättegångar gentemot tre aktivister i Gállok(Kallak) protesterna i Jokkmokk sommaren 2013. Mot bakgrund av detta organiserade M-B Öhman, forskningsledare för forskningsprojektet "Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier" (FORMAS, 2013-2016) ett seminarium med fokus på just urfolks motstånd mot koloniala övergrepp genom naturresursexploateringar.Det finns många likheter mellan Alta och Gállok (Kallak) protesterna. Det handlar om urfolks ifrågasättande av förstörelse av de marker och vatten som bebotts av samernas förfäder och mödrar sedan åtminstone senaste istiden, 10 000 år före existerande nationalstater etablerades. Samverkan med miljörörelsen och enskilda engagerade för natur är också en parallell. Folkeaksjonen mot utbygging av Alta-Kautokeinovassdraget inleddes 5 juli 1979 med passivt motstånd – civil olydnad - mot anläggningsarbetet då demonstranter satte sig på vägen ner för att hindra arbetsmaskinernas framfart. Detta fortsatte till mitten av oktober, då folk från hela landet rest dit för att delta, som mest deltog ca 2000 personer. 18 oktober 1980 reste en grupp samer tält framför Stortinget i Oslo och inledde en hungerstrejk. I januari 1981 sattes den ditintills största polisstyrkan i Norges historia (600 poliser, en tiondedel av landets polisstyrka) in för att avlägsna aktivister från anläggningsområdet i Stilla.Alta älven blev till slut utbyggd, men konflikten, upproret, ledde till en rad förändringar i norsk politik gentemot samer. Vad gäller det planerade gruvprojektet i direkt anslutning till lilla Lule älv, en redan vattenkraftreglerad älv med 10 procent av den totala årliga elproduktionen inom Sverige, så inleddes protesterna under hösten 2011, och en första manifestation skedde på Jokkmokks vintermarknad, februari 2012. Därefter har återkommande demonstrationer och manifestationer skett. Juridiska överklaganden av provbrytningstillstånd för det som kallas ”järnmalmsfyndigheten” har gjorts av enskilda, men avvisats av domstol. Berörda samebyar har på olika sätt försökt framhålla sina okränkbara rättigheter till betesområdena. Inget har hjälpt. I juni 2013 inleddes protestaktioner på plats i Gállok, och i juli deltog tillresta aktivister och lokalbefolkning i en aktion där de stoppade provbrytningen genom att klättra upp på maskiner, sätta sig på vägen, och bygga vägblockad på tillfartsvägen till provbrytningsområdet. Berörda samebyar, enskilda samer och även sametingsledamöter har deltagit i protesterna på olika sätt. Konstutställningar har funnits på plats i Gállok, och varit en del av aktionen. Prospekteringsföretaget JIMAB, har polisanmälts ett flertal tillfällen för överträdelser av gällande regler och miljöförstöring, men har än så länge inte dragits inför rätta. Däremot har aktivister som deltagit i den civila olydnaden, efter det att polisen tillkallats vid fem tillfällen, nu dragits inför rätta. Det finns många paralleller mellan Alta och Gállok. ”Alta” har blivit ett begrepp – där man hänvisar till att Gállok blir de svenska samernas Alta – med en förhoppning om förändring i svensk politik gentemot samer. I såväl Alta som i Gállok var (och är) de juridiska vägarna, med överklaganden från lokalbefolkning en svårframkomlig väg. Det krävs omfattande ekonomiska resurser för att ens ha möjlighet till juridiskt stöd, något som lokalbefolkning sällan har. Det krävs stor möjlighet att göra sin röst hörd, något som är svårt då detta sker i områden som inte självklart angår huvudstäderna. Alta och Gállok ligger i periferin, de är Norges respektives Sveriges naturresursområden, sedan hundratals år ansedda som staternas egna kolonier. Detta gäller än idag även om ordet ”koloni” inte längre används. I båda fallen är ingreppen stödda och pådrivna av nationalstaterna – genom deras majoriteter i parlamenten, Stortinget respektive Riksdagen. I båda fallen har aktivister tillresta från södra delarna av landet deltagit och gett sitt stöd och bidragit till att konflikterna satts på mediakartan.Detta seminarium har som syfte att utifrån en belysning av händelserna i Alta respektive Gállok diskutera kärnpunkten om vilka möjligheter urfolk har att hävda sina rättigheter till mark och vatten inom existerande nationalstater, och vad som är nödvändigt för att etablera ”human security” – eller på svenska ”mänsklig säkerhet” i dessa områden. Begreppet ”mänsklig säkerhet” etablerades av Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP, 1994). Med Hoogensen & Stuvøys (2006) utveckling av begreppet hamnar fokus på just människors - individers - säkerhet. Därmed inkluderas även olika individers agerande för att skapa säkerhet och de maktpositioner och det politiska beslutsfattande som har betydelse i förhållande till detta.Seminariet organiserades av:Fil.Dr May-Britt Öhman, Teknovetenskap, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala I samverkan med:Tekn. Dr. Eva-Lotta Thunqvist, Centrum för Hälsa och Byggande, (CHB), Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.Svenska Samernas Riksförbund, SSRStockholm SameföreningInbjudna föreläsare är:Niillas Somby, same, journalist, fotograf, författare, och en av de sju hungerstrejkande utanför Stortinget, Oslo, i Altaupproret. I mars 1982, när alla protester och demonstrationer visat sig lönlösa, när beslutet att bygga ut älven, gjorde tre män, varav Somby var en, ett sista desperat försök att stoppa utbyggnaden genom att försöka spränga en bro som var tillfartsväg för projektet. Deras kunskaper i sprängteknik var dock otillräckliga och bron stod kvar, medan Sombys arm var bortsprängd. Polisen omhändertog den bortsprängda armen som bevis. Somby själv flydde till Kanada där han blev adopterad av en First Nation familj. Av ytterligare intresse är att Sombys släkt deltog i Kautokeinoupproret 1852. Efter detta uppror avrättades Mons Somby, Niillas’ förfader, och Aslak Hetta, för uppror mot regeringen. Deras kroppar omhändertogs av ett statligt forskningsinstitut och deras huvuden behölls av anatomiska institutet i Oslo, i en samling av 900 samiska skallar. En radiodokumentär om Niillas Somby är gjord av NRK, ”Svart hånd, hvit snø”, av Birger Amundsen, första gången sänd 1995. http://www.nrk.no/programmer/radio/radiodokumentaren/1.7828813En dokumentärfilm om Nillas Sombys kamp för att återfå kvarlevorna efter sina samiska förfäder har gjorts av Paul-Anders Simma, ”Give us Our Skeletons!”, 1999 (released 2000)http://icarusfilms.com/new2000/giv.html Hanna Sofie Utsi, same, ledamot av Sametinget i Sverige, deltog i protesterna i Gállok 2013, Hanna Sofie Utsi, har sitt ursprung från Porjus och Sirgges Sameby. Släkten hennes är av staten tvångsförflyttad från Karesuando ner till Jokkmokks kommun i början på 1900-talet. Hon har sedan tonåren engagerat sig politiskt, först genom ungdomsorganisationen Sáminuorra och sedan 24 års ålder som folkvald politiker i Sametinget (MG), samt ledamot i Nämnden för Sameskolstyrelsen. Utsi har en Medicine kandidatexamen i Radiografi och arbetar som röntgensjuksköterska.Sommaren 2013 har hon varit en av dem som bott och kämpat för att marker och vatten i Gállok ska förbli gruvfritt. Bilder på henne när hon av polisen bärs iväg jojkande sändes ut över media och berörde många.

Identifierare

DS2013-01037

Täckning

Stockholm

Medium

Sweden

identifierare

2510

Skapat datum

2013-12-21T21:18:05+01:00

Åtkomsträttigheter

accessible to public

Typ

Fotografi

Licens

Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige

Abstrakt

Solidaritetshuset

Har del

Stockholms kommun

Stockholms län

Refereras av

284

288

289

290

Spatiell täckning

Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, Sweden

Utsträckning

59.3094168, 18.0968001

Är del av

Södra Hammarbyhamnen